Lättläst
Teckenspråk
De utvecklar elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat
I Robertsfors satsar kommunen på att förändra arbetet i elevhälsan från enbart åtgärdande till förebyggande och främjande. Med ändrad mötesstruktur har samtalen i elevhälsoteamet blivit mer kreativa.
Robertsfors ingår i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola där myndigheten stödjer skolor och förskolor som har låga kunskapsresultat. Robertsfors blev utvalt att ingå i projektet för att de under en längre tid haft låga kunskapsresultat på Tundalsskolan. Kommunen, skolan och Skolverket enades om några områden som skolan skulle arbeta med.
Kartläggning av elevhälsoarbetet
Att utveckla elevhälsoteamets arbetssätt är en del i att komma tillrätta med två problemområden: låga kunskapsresultat för elever med sociala eller emotionella svårigheter samt brister i ledning och styrning. Ytterligare arbetsområden är bedömning och betygsättning och låg måluppfyllelse för pojkar.
– Vi började med att kartlägga elevhälsans arbete. Det är viktigt att vi tar tillvara alla professioner som ingår: kurator, speciallärare, skolsköterska och logoped, säger Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för kommunens arbete i samverkansprojektet.
Diskuterar och fattar beslut tillsammans
Kommunen fick också stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Två rådgivare träffade alla yrkeskategorierna för djupintervjuer, lyssnade på hur de vill arbeta och vad de har för behov av stöd. Rådgivarna återkopplade sedan till skolledningen.
– Vi har ändrat på mötesstrukturen i elevhälsoteamet. Nu är alla professionerna med på regelbundna möten och lärarna beskriver studiesituationens utmaningar på gruppnivå och för enskilda elever. Sedan diskuterar vi i hela gruppen. Alla hjälps åt och bortser från sina olika yrkesroller. Vi fattar beslut tillsammans om vad som ska göras och följer också upp senare, säger Anders Heldebro, som i egenskap av rektor leder elevhälsans möten.
Små förändringar kan göra skillnad
Han berättar att lärarna ofta kommer med egna idéer "Vad kan jag göra i klassrummet?" och samtalen i gruppen blir kreativa.
– Ett enkelt exempel är om elever har problem med matematiken. Då kan vi byta ämnen på schemat så att det blir matte på förmiddagen i stället för på eftermiddagen när eleverna börjar bli trötta. En så liten förändring kan betyda mycket positivt för elever med funktionsnedsättning och även för övriga elever i klassen, säger Anders.
Tidigare anmälde lärarna enskilda elever till elevhälsan och kön blev ofta så lång att teamet inte hann med att åtgärda alla behov. Det var då också för sent att arbeta förebyggande.
– Vi måste träna på den nya mötesstrukturen, säger Hilda och Anders konstaterar att hela teamet har fått lära sig att lyssna färdigt innan de kommer med sina reflektioner.
Ny kunskap och fortsatt stöd
Elevhälsoteamen gick Specialpedagogiska skolmyndighetens webbutbildning om elevhälsosamarbete och all skolpersonal har tagit del av myndighetens studiepaket om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessutom har förstelärarna fått handledning av myndighetens rådgivare.
– Vår utvärdering visar att skolpersonalen är nöjda med stödinsatserna, att de fått ökade insikter och ny kunskap. Nästa termin fortsätter vi att stötta elevhälsans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd, säger Ralph Tjernström, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Text: Katri Sundberg
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 4, 2018.
De utvecklar elev-hälso-teamet för att eleverna ska lära sig mer
I Robertsfors vill kommunen
förbättra arbetet i elev-hälsan.
Tidigare har de mest löst problem
efter att de har uppstått.
Nu ska de göra tvärtom i stället.
De ska lösa problemen
innan de alls har hunnit bli problem.
De ska arbeta för att eleverna
ska må bra och trivas.
Robertsfors är med i ett projekt.
Det heter Samverkan för bästa skola.
Det är Skol-verkets satsning för att hjälpa
skolor och för-skolor
som har låga kunskaps-resultat.
Robertsfors fick vara med i projektet
därför att Tundals-skolan
länge hade haft låga resultat.
Kommunen, skolan och Skol-verket
kom överens om några saker
som skolan skulle förbättra.
De tog reda på hur skolan
jobbade med elev-hälsa
I Robertsfors hade de två stora problem
som de behövde lösa.
Det ena var att vissa elever hade
låga kunskaps-resultat.
Särskilt pojkar hade det svårt.
Det andra var att det fanns brister
i skolans ledning och styrning.
Dessutom behövde de bli bättre på
att sätta betyg och bedöma eleverna.
– Vi började med att kart-lägga
elev-hälsans arbete.
Det är viktigt att alla som jobbar med elevhälsa
är med och hjälper till.
Det är kurator, special-lärare,
skol-sköterska och logoped.
De är alla viktiga,
säger Hilda Vidmark.
Hilda är rektor i Robertsfors kommun.
Hon ansvarar för kommunens arbete
i projektet Samverkan för bästa skola.
De diskuterar och bestämmer tillsammans
Kommunen fick också stöd av
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Alla yrkes-grupper som jobbar med elevhälsa
fick träffa två råd-givare.
Rådgivarna intervjuade dem om arbetet.
Hur vill du arbeta?
Behöver du stöd?
Vilken typ av stöd behöver du?
Rådgivarna lyssnade på personalen.
Sen berättade de för skol-ledningen
vad personalen behövde.
– Vi har ändrat på hur vi har möten
i elevhälso-teamet.
Nu är alla yrkes-grupper med
och vi har möten regel-bundet.
Lärarna berättar vilka problem det finns.
Det kan vara problem i en klass,
eller en enskild elev som behöver hjälp.
Sen diskuterar hela gruppen tillsammans.
Alla hjälps åt med allt
och vi bestämmer tillsammans
vad vi ska göra.
Sen följer vi upp det senare,
för att se om det blev bra,
säger Anders Heldebro.
Anders leder elevhälsans möten.
Han är också rektor
i Robertsfors kommun.
Små förändringar kan göra skillnad
Anders berättar att lärarna
ofta har egna idéer.
Samtalen blir kreativa och bra.
– Du kanske har elever som har
problem med matematik.
Då kan de få ha matte på för-middagen
i stället för på efter-middagen.
De är ju piggare på förmiddagen.
Det är bara en liten förändring
men det kan betyda mycket.
Det är bra för elever med funktions-nedsättning
och det är bra för de andra i klassen också,
säger Anders.
Förr var det så att
lärarna anmälde elever till elevhälsan
när det redan fanns problem.
Vänte-tiden blev ofta lång.
Teamet hann inte hjälpa alla i tid.
Det var då också för sent
att arbeta före-byggande.
– Vi måste träna på
den nya mötes-strukturen,
säger Hilda.
– Ja, och hela teamet har fått lära sig
att lyssna färdigt
innan de säger vad de tycker,
säger Anders.
Hela personalen har fått
ny kunskap och fortsatt stöd
Elevhälso-teamen har fått gå
Specialpedagogiska skolmyndighetens
webb-utbildning om elevhälso-samarbete.
Hela personalen i skolan har också
fått lära sig mer om NPF,
neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
De fick myndighetens studie-paket om NPF.
Förste-lärarna har dessutom
fått hand-ledning av våra rådgivare.
Ralph Tjernström är en av rådgivarna.
Han säger att skolans personal är nöjda
med det stöd de får.
Det står i den utvärdering
som myndigheten har gjort.
Personalen har lärt sig nya saker
och förstår nu bättre
hur de kan göra det bättre för eleverna.
– Nästa termin fortsätter vi med det här.
Vi kommer att stötta elevhälsan
när de jobbar med extra anpassningar
och särskilt stöd till eleverna,
säger Ralph.
