De utvecklar elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat

I Robertsfors satsar kommunen på att förändra arbetet i elevhälsan från enbart åtgärdande till förebyggande och främjande. Med ändrad mötesstruktur har samtalen i elevhälsoteamet blivit mer kreativa.

Robertsfors ingår i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola där myndigheten stödjer skolor och förskolor som har låga kunskapsresultat. Robertsfors blev utvalt att ingå i projektet för att de under en längre tid haft låga kunskapsresultat på Tundalsskolan. Kommunen, skolan och Skolverket enades om några områden som skolan skulle arbeta med.

Kartläggning av elevhälsoarbetet

Att utveckla elevhälsoteamets arbetssätt är en del i att komma tillrätta med två problemområden: låga kunskapsresultat för elever med sociala eller emotionella svårigheter samt brister i ledning och styrning. Ytterligare arbetsområden är bedömning och betygsättning och låg måluppfyllelse för pojkar.

– Vi började med att kartlägga elevhälsans arbete. Det är viktigt att vi tar tillvara alla professioner som ingår: kurator, speciallärare, skolsköterska och logoped, säger Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för kommunens arbete i samverkansprojektet.

Diskuterar och fattar beslut tillsammans

Kommunen fick också stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Två rådgivare träffade alla yrkeskategorierna för djupintervjuer, lyssnade på hur de vill arbeta och vad de har för behov av stöd. Rådgivarna återkopplade sedan till skolledningen.

– Vi har ändrat på mötesstrukturen i elevhälsoteamet. Nu är alla professionerna med på regelbundna möten och lärarna beskriver studiesituationens utmaningar på gruppnivå och för enskilda elever. Sedan diskuterar vi i hela gruppen. Alla hjälps åt och bortser från sina olika yrkesroller. Vi fattar beslut tillsammans om vad som ska göras och följer också upp senare, säger Anders Heldebro, som i egenskap av rektor leder elevhälsans möten.

Små förändringar kan göra skillnad

Han berättar att lärarna ofta kommer med egna idéer "Vad kan jag göra i klassrummet?" och samtalen i gruppen blir kreativa.

– Ett enkelt exempel är om elever har problem med matematiken. Då kan vi byta ämnen på schemat så att det blir matte på förmiddagen i stället för på eftermiddagen när eleverna börjar bli trötta. En så liten förändring kan betyda mycket positivt för elever med funktionsnedsättning och även för övriga elever i klassen, säger Anders.

Tidigare anmälde lärarna enskilda elever till elevhälsan och kön blev ofta så lång att teamet inte hann med att åtgärda alla behov. Det var då också för sent att arbeta förebyggande.

– Vi måste träna på den nya mötesstrukturen, säger Hilda och Anders konstaterar att hela teamet har fått lära sig att lyssna färdigt innan de kommer med sina reflektioner.

Ny kunskap och fortsatt stöd

Elevhälsoteamen gick Specialpedagogiska skolmyndighetens webbutbildning om elevhälsosamarbete och all skolpersonal har tagit del av myndighetens studiepaket om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessutom har förstelärarna fått handledning av myndighetens rådgivare.

– Vår utvärdering visar att skolpersonalen är nöjda med stödinsatserna, att de fått ökade insikter och ny kunskap. Nästa termin fortsätter vi att stötta elevhälsans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd, säger Ralph Tjernström, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Text: Katri Sundberg

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 4, 2018.

Publicerat torsdag 28 februari 2019