Två tjejer med glada leenden i skolan

Blockundervisning: Stärker språkinlärningen och eleverna

Språkinlärning i alla ämnen och gemensamma ämnesblock är nya grepp i undervisningen på Seminarieskolan i Landskrona.

Som nyanländ skolelev i ett nytt land, med nytt språk, behöver många svårigheter och hinder övervinnas. Det gäller att lära sig kommunicera på ett nytt språk och att förstå nya begrepp och förhållningssätt. Dessutom gäller det att förstå det språk och den kultur som finns inbyggd i såväl läromedlen som i sättet att undervisa på.

Detta har Seminarieskolan 7– 9 tagit fasta på. De har utvecklat ett nytt, gränsöverskridande system för undervisningen, som inkluderar språkinlärning i alla ämnen. Systemet underlättar undervisningen för alla elever, i synnerhet för dem som är nyanlända.

Det nya arbetssättet är ett av projekten i skolutvecklingsprogrammet Inkluderande lärmiljöer, som omfattar inkluderingsprojekt i tolv kommuner. Kommunerna i projektet får bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten för genomförandet. Slutredovisning sker hösten 2015.

I Seminarieskolan 7– 9 går cirka 300 elever. Av dessa har närmare 95 procent svenska som andraspråk. Ungefär 70 elever går för närvarande i introduktionsklass.

Det nya systemet kallas blocksystem och innebär att ämnena i högstadiet sammanförs i större ämnesområden, som läggs i block. Dessa fördelas sedan över de tre årskurserna. Det ger eleverna en tydlig struktur och överblick över när olika ämnen behandlas.

Olika synvinklar för ökad kunskap

Eftersom alla klasser i samma årskurs läser samma block samtidigt, kan språkinlärningen och introduktionen av nya begrepp ske parallellt. Detta görs i alla ämnen, men ur olika synvinklar.

Ansvariga för utvecklingen och införandet av blocksystemet, är Kristina och Brett Kemp, som båda är lärare på skolan. Kristina är utvecklingsledare och lagledare på skolan, förstelärare och arbetar med nyanlända elever i introduktionsklass. Brett är förstelärare och undervisar i engelska.

– Hur kan vi bäst hjälpa eleverna att förstå vad som står i läroböckerna och sägs på lektionerna? Det går aldrig att ta för givet att eleverna förstår de ämnesrelaterade orden. Därför jobbar vi med både ämnesinnehållet och språket, säger Brett.

– Första steget var att anpassa läromedel på svenska och engelska. Vi skrev om läroböckernas specialiserade texter till ett vardagligt språk. Innehållet finns kvar, men texten är mer begriplig, förklarar Kristina.

Hon ger ett exempel. I matematik och kemi finns begreppet "sluten stålbehållare". Det kan översättas med "metallburk med lock på", vilket gör att eleven lättare förstår vad det handlar om. När eleverna väl förstått innebörden i den anpassade texten, introduceras det ursprungliga begreppet.

– Vägen till målet ser annorlunda ut, men alla ska nå samma mål. Det ger verklig inkludering.

I Sverige är detta ett nytt sätt att undervisa på, men finns i några andra länder under namnet Content Based Learning, säger Kristina.

– Målet är att varje ämnesblock avslutas med en uppgift, exempelvis en paneldebatt, en uppsats eller något annat. Eleverna har fått undervisning helt enligt kursplanernas krav, men också fått med sig de centrala begrepp som används och behövs för fortsatta studier, säger Brett.

– Det ger många fördelar när alla klasser gör exakt samma sak under samma tid, menar Kristina. Svenskan integreras i undervisningens alla ämnen på ett smidigt sätt och det är inte längre lika känsligt med lärarbyte. Alla vet vad eleverna arbetar med.

Eleverna i introduktionsklassen får i varje block stöd med förklaringar av de begrepp som används. Vistelsen i introduktionsklassen minskar, men Kristinas mentorskap behålls alla tre åren.

– Tack vare blockundervisningen ökade de nyanlända elevernas måluppfyllelse med 33 procent, säger hon.

Blocksystemet har nu använts under fyra terminer. Introduktionen var tuff, erkänner Kristina och Brett, men berättar att de hela tiden fått fullt stöd från skolans rektor. Viktigt är också att alla skolans lärare är involverade och bidrar till den fortsatta utvecklingen.

Publicerat måndag 3 augusti 2015 Granskat torsdag 17 mars 2016