Bekräftelsen skapar trygghet och upptäckarglädje

Hur bemöter man en elev med synnedsättning och flerfunktionsnedsättning på bästa sätt? Hur gör man för att eleven ska få känna sig bekräftad och delaktig under hela skoldagen? Hur blir man som skolpersonal en mer kompetent ledsagare som lockar eleven till att utforska sin omvärld? Detta var några av de frågor som personalen på Högsbogårdsskolan i Göteborg ställde sig när de sökte stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, hösten 2017.

Högsbogårdsskolan i Göteborg är en grundsärskola med inriktning träningsskola där det i dagsläget går 17 elever. Både rum och korridorer är inredda för att locka eleverna att upptäcka, känna och att ha roligt. Några favoriter är vattensängen, studsmattan och Sinnesrummet, ett rum för avkoppling och utan brus där fokus ska ligga på att utforska just sina sinnen. Anton Olsson, vikarierande fritidspedagog och Madelene Sandgren, elevassistent, berättar gärna om arbetet med deras elev som gått från att vara en innesluten individ som mest hållit sig för sig själv till en harmonisk, nyfiken och social person.

– Från att vi knappt har fått röra vid eleven hoppar hen nu till och med upp i andra föräldrars knän. Det är otroligt fint att se hur vårt sätt att arbeta och bemöta eleven skapat en helt annan nyfikenhet och trygghet, säger Anton.

I träningsskolan arbetar man efter ämnesområden istället för ämnen. Områden som estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning är centrala.

– Vi märkte att vi behövde stöd i hur vi skulle kunna bemöta vår elev som förutom flerfunktionsnedsättning också har en synnedsättning. Vi kände att eleven klarar av så mycket, men vi behövde hjälp med hur vi skulle kunna locka fram utforskandet och visa hur det kan vara en vinst för eleven. Samtidigt ville vi inte tvinga eleven till något och inte heller försöka oss på saker som inte skulle vara görbara. I det arbetet fick vi många goda råd av rådgivarna på SPSM, berättar Madelene.

Skolan skickade in en ansökan om stöd och fick kontakt med Gerd Tobiason Jackson, rådgivare inom Resurscenter syn och Liselott Ljunggren, rådgivare inom specialpedagogiskt stöd.

Filmanalys som metod

Personalen på träningsskolan fick bland annat stöd i att observera och analysera filminspelningar de gjort på eleven. Detta för att upptäcka olika signaler och andra sätt som eleven använder för att kommunicera, men även för att få se hur personalen förhåller sig till eleven. Eftersom eleven inte heller talar är det extra viktigt att vara uppmärksam på de olika signalerna och tolka dem. Genom att berätta i vilken miljö eleven befinner sig i och genom att inte flytta på möbler skapar personalen tillit och på så sätt även nyfikenhet och viljan att upptäcka nya platser.

–Det har varit väldigt lärorikt att analysera på detaljnivå. Till exempel så vet vi nu att när eleven klappar på ett visst sätt betyder det "mer", säger Anton.

Något som personalen inte riktigt tänkt på innan är att en person med synnedsättning inte alltid riktar sig mot den hen vill kommunicera med.

– Insikten om detta gör att vi nu är uppmärksamma på ett annat sätt och försöker att tolka varje litet ljud och leende. Att kunna ge eleven bekräftelse att vi faktiskt förstår att hen vill uttrycka något är otroligt viktigt, fortsätter Anton.

Just ordet bekräftelse är något som både Anton och Madelene dröjer sig kvar vid.

– Även vi har ju fått värdefull bekräftelse. Av rådgivarna från SPSM fick veta att vi redan gjorde mycket rätt och det känns ju alltid härligt att få höra att man är på rätt spår. Stödet har skapat bättre kompetens bland personalen, vi har fått konkreta exempel på vad vi kan göra för att skapa den där tryggheten som alla elever behöver. Stödet som vi fått och all ny kunskap har vi nytta av när vi arbetar med alla våra elever. Vikten av att bekräfta och vara närvarande är något som spridit sig i hela personalgrupper och jag tycker att vi blivit mycket bättre på det, fortsätter Madelene.

– Vi märker att eleven är mycket gladare och mer social än förut vilket även föräldrarna bekräftar. Hen behöver inte lika mycket tid för ensam reflektion och det tror vi beror på att hen får bekräftelse, feedback och vet vad som ska hända hela tiden. Det är verkligen härligt att se en elev utvecklas så. Att se hur små medel och korrigeringar i vårt sätt att bemöta och kommunicera kan göra så stor skillnad för en elev, avslutar Anton.

På våra sidor www.spsm.se/stod kan du läsa mer om vad vi erbjuder för specialpedagogiskt stöd och hur skolor och förskolor kan ansöka. Vi har även tjänsten Fråga en rådgivare där du är välkommen att ställa frågor eller få råd om specialpedagogik.

Publicerat torsdag 7 februari 2019