Porträttbild på Ling Li Tabor, mattematiklärare

Begriplig matematik med integrerad undervisning

Med funktionell matematik når fler elever kunskapsmålen på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga.
Även lärarrollen utvecklas med 
integrerad matematikundervisning i praktiska ämnen.

Det hela började när matematikläraren Ling Li Tabor, ville hitta sätt att nå elever som hon, trots olika försök att variera undervisningen inte lyckades ge stöd. Hon har haft rollen som projektledare för projektet ”Funktionell matematik”. Genom forskning som visade hur andra hade gjort fick hon syn på möjligheten att integrera matematiken, genom så kallad infärgning i elevernas praktiska ämnen för att öka förståelsen.

— Det är ett nytt sätt att se på ämnets centrala innehåll. Nu undervisar jag med inriktning på att eleverna ska få möjlighet att utvecklas med fokus på sitt framtida yrke. Det ger även mig möjlighet att utveckla mitt arbete genom att integrera matte i yrkesämnet och prata med lärarna om vad eleverna behöver i sitt praktiska ämne, säger Ling.

Matematikundervisning integrerad i praktiska ämenen

Efter att ha arbetat i projektform under två år väljer skolan att fortsätta med arbetssättet, som säkrar att matematiklärande sker på ett meningsfullt och sammanhängande sätt, med varje elevs inlärning i centrum. Resultaten visar att elever som undervisats i matematik integrerad i praktiska ämnen under projektet klarade de nationella proven i ”Matematik 1a” i högre grad än elever som fått traditionell matematikundervisning.

— Av skolans åtta till nio program jobbar alla mer eller mindre med funktionell matematik. Vi har tre matematiklärare som undervisar tillsammans med lärare i praktiska ämnen. Skolledningens roll blir att se till att det finns tid i planeringen och att det som planeras ligger i linje med den nya kursplanen för matematik, säger Victoria Lagh, skolchef på Skärgårdsgymnasiet.

Lärarna upplever att elevernas intresse och förståelse för att matematik är viktigt för att få ett jobb inom sitt yrkesval har ökat. När ämnet blivit mer begripligt är eleverna också mer delaktiga och aktiva på lektionerna. De är inte längre rädda för att misslyckas. Istället märks bättre självförtroende i ämnet och högre närvaro.

Gitte Benckert, som är lärare på handelsprogrammet, ser att eleverna tillgodogör sig mer av de beräkningar och kalkyler som ingår i ämnet när de får undervisning i funktionell matematik.

— Det är stor skillnad mellan de elever jag har haft tidigare. Numera får de förståelse för hur matematiken och praktik hänger ihop redan första året. Att vi är två lärare gör också skillnad. Vi inspirerar varandra och gör undervisningen roligare för eleverna. Det har gett mig verktyg att göra mer varierande uppgifter med matematik i handelsämnena, berättar hon.

Gemensam schemalagd planeringstid

Den gemensamma schemalagda planeringstiden är viktig för lärarnas samarbete. Tiden behövs för att anpassa undervisning med lektionsinnehåll som fungerar i två ämnen och för att tala om elevers olika behov.

— Vi ser att lärarna får en ökad samsyn på elever och deras olika sätt att fungera. När undervisningen sker i ett sammanhang där lärarna ser olika saker finns också fler möjligheter att hitta lösningar som fungerar för elever som behöver stöd, säger specialpedagogen Madleen Ander.

Publicerat onsdag 23 juni 2021