Appar för läsning

Lärplattorna, som även kallas pekplattor eller surfplattor, försågs med appar som främjar språk- och matematikutveckling. Perra Jansson, ansvarig för skoldatateket, och Lisa Eriksson, verksamhetsutvecklare, visste att utbildning av personalen var nyckeln till framgång och tog fram utbildningspaket. Utöver en obligatorisk grundutbildning, anordnar de utbildningar med olika teman som alla har en koppling till förskolans läroplan och mål.

– Språktemat kan handla om appar där barnen lär sig att rimma, känna igen fonemljud, eller att göra sina egna interaktiva läromedel, berättar Lisa.

Hon brukar be sina egna barn att testa apparna, på så sätt får hon med sig konkreta exempel och tips till utbildningarna.

– När plattan används som ett naturligt verktyg, sker lärandet på ett lustfyllt sätt. Barnen tänker inte på att det är språk eller matte de håller på med, säger Lisa.

Utbildningarna följer en röd tråd från förskola, till förskoleklass och grundskola.

– Lärplattan är en del, men vårt mantra brukar vara att tänka både digitalt och analogt. Framför allt är det viktigt för de barn där vi tidigt kan se att de kan få lässvårigheter längre fram, säger Perra och fortsätter:

– Om språkutvecklingen tar tid så är det inte barnet det är fel på, då är det vi som inte har hittat rätt "port". Vi lär oss på olika sätt och det är bra att det blir multisensoriskt.

Perra och Lisa berättar att majoriteten av personalen anser att lärplattan har bidragit till att utveckla barnens språkliga förmåga. En slutsats är att personal som upplever att de har stor erfarenhet av lärplattan använder den mest och ser också störst effekt vad gäller utvecklingen av barnens förmågor.

Digital generation

Brittis Zurkirchen-Åhlén och Sara Fredriksson är förskolepedagoger på förskolan Pandan och här är lärplattan en naturlig del av verksamheten. Nyss gjorde de tillsammans med barnen en film om myror och barnen gör också egna sagor.

Under intervjun löser förskolebarnen Meja och William bland annat korsord på lärplattorna och hinner också bli lite otåliga över att berättelsen är något långsam i en mattesaga. Det går inte att ta miste på att de tillhör en generation som växt upp med digitala verktyg.

– Vi tycker att lärplattan är ett bra språkutvecklingsverktyg och har sett att barnen har fått ett tidigt intresse för bokstäver, säger Sara.

Förra året jobbade de med ett språkutvecklingsprojekt som hette KONSTiga djur, som bland annat bestod av konstpromenader och där de också använde lärplattan utifrån det projektet.

– Barnen lärde sig om krokodiler och skrev sagor. De lärde sig ordet konst och innebörden av det. De såg också konst där vi själva inte hade tänkt eller sett det, säger Brittis och ler.

Publicerat måndag 28 december 2015 Granskat torsdag 24 mars 2016