Lättläst
Teckenspråk
Anpassa skolan efter eleverna – inte tvärtom
Roland Widlund jobbar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han har framförallt inriktat sig på frågor kring elever med lång och ogiltig frånvaro. Anledningen till varför en elev inte vill vara i skolan kan ha många olika orsaker. Men på det ena eller andra sättet handlar det alltid om att skolan inte lyckats anpassa sig efter elevens behov.
För inte så länge sedan deltog du i ett program på SVT Västernorrland om lång och ogiltig frånvaro. Vad pratade ni om där?
Det var ett avsnitt i en programserie om hur skolan möter barn och elever i behov av särskilt stöd. Just det här programmet handlade bland annat om en kille som avskyr att vara i skolan men som egentligen är väldigt intresserad av samhällsfrågor och att fotografera. I ett sådant fall tänker jag att det kan vara ganska enkelt att lösa problemet: Låt pojken fotografera och beskriva det han ser på olika sätt. Då får han göra något han är intresserad av och det finns alla möjligheter i världen att väva in de delar som krävs för att följa läroplanen.
Vad är de viktigaste sakerna att tänka på när det gäller de här eleverna?
Att anpassa skolan efter eleverna och inte tvärt om. Det är kärnan i alltihop. Tyvärr gör vi alltför ofta just tvärtom. Och för många elever går det ganska bra att anpassa sig efter vad som är enklast för skolan. Det är skolans organisering det handlar om, inte enskilda lärares agerande för att ha eleven som utgångspunkt. Betygssystemet och de nationella proven till exempel skapar stress. Men sen har vi 10-15 procent ungefär som verkligen inte klarar skolan så som den vanligtvis fungerar utan som måste få sin skolgång utformad på ett annat sätt.
Vad kan det handla om för annan utformning? Kan du ge exempel?
Ja det handlar om att lyssna på och SE eleven. Om en elev inte klarar av att prata eller vara i sammanhang med för många människor så kanske den eleven kan jobba hemifrån, chatta med sin lärare, och så vidare. Det viktiga är att det finns en struktur och en strategi.
Jag har haft en elev vars dröm var att få jobba med trä och göra möbler från grunden. Vi gick ut i skogen och fällde träd som han sedan tillverkade möbler av. Under arbetat lade vi in alla moment och uppgifter som krävdes för att han skulle klara kraven för den årskursen. Det finns alltid lösningar. Det handlar bara om tänka nytt och att våga göra saker annorlunda.
Men blir det inte väldigt dyrt med sådana anpassningar?
Nej, det är faktiskt tvärtom. 2016 gjordes en statlig utredning (SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera) som visar att en elev som inte klarar skolan kostar samhället ungefär 14 miljoner. Om vi istället lägger en halv miljon på att anpassa skolan i ett tidigt skede efter elevernas behov så kommer de allra flesta att klara skolan. Problemet med sådana rapporter är att de som tar åt sig mest är lärare som sliter hårt men ändå känner sig otillräckliga – inte politikerna som ansvarar för hur systemet ser ut.
Eleven jag pratade om nyss, som ville göra möbler, arbetar som svetsare idag och betalar skatt istället för att vara beroende av bidrag. Han har med råge betalat igen extrakostnaden för sin skolgång. Men viktigast av allt är att de elever som får det stöd de behöver mår mycket bättre. Och det är en vinst för alla.
Anpassa skolan efter eleverna,
Roland Widlund jobbar som råd-givare
på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Han är specialiserad på
elever som inte går till skolan
under en lång tid,
elever med ogiltig från-varo.
Att en elev inte vill vara i skolan
kan bero på många saker.
Men Roland Widlund menar att det
alltid handlar om att skolan
inte har lyckats anpassa sig
efter elevens behov.
Roland, du var med i teve nyligen.
Programmet handlade om
lång och ogiltig frånvaro.
Vad pratade ni om där?
– Vi pratade bland annat om
en kille som avskyr att vara i skolan.
Han är väldigt intresserad
av samhälls-frågor
och älskar att fota.
Vad var det för program?
– Det var på SVT Väster-norrland,
ett avsnitt i en program-serie
om hur skolan möter barn och elever
som behöver särskilt stöd.
Vad kom ni fram till?
Vad kan man göra för pojken
som inte vill gå till skolan?
– Jag tänker att det kan vara
ganska enkelt att lösa det problemet.
Låt pojken fotografera
och beskriva det han ser
på olika sätt.
Då får han göra
något han är intresserad av
och ändå följa läro-planen,
om man lägger upp det på ett bra sätt.
Vad är det viktigaste att tänka på
när elever vägrar att gå till skolan?
– Det viktigaste är att
anpassa skolan efter eleverna.
Inte att anpassa eleverna efter skolan.
Det är det som är grejen.
Vi gör tyvärr ofta tvärtom.
För många elever funkar det,
och det blir enklast för skolan.
Men det funkar inte för alla.
Det handlar om hur
skolan är organiserad.
Hur menar du?
– Skolan är organiserad på ett sätt
som inte funkar för alla.
Vissa elever blir väldigt stressade
av till exempel betygs-systemet
och de nationella proven.
Du sa att de flesta ändå klarar det.
Hur många klarar det inte?
– Det är ungefär en av tio elever
som verkligen inte klarar skolan
så som skolan är organiserad
i vanliga fall.
10 till 15 procent av eleverna
måste få en annan typ av skol-gång.
Kan du ge exempel?
Vilka anpassningar kan man göra?
– Det handlar om att lyssna på eleven.
Att se eleven.
Om en elev inte klarar av att prata
eller att vara i grupp,
då kanske den eleven kan
chatta med sin lärare,
eller jobba hemifrån.
Det viktiga är att det finns
en plan för eleven.
Har du själv varit med om det här?
– Ja, jag har haft en elev som drömde om
att få jobba med trä.
Han ville göra möbler från grunden.
Så vi gick ut i skogen och fällde träd.
Sen gjorde han möbler av det.
Vi la in alla moment och uppgifter
som krävdes för att han skulle klara
kraven för den års-kursen.
Det finns alltid lösningar.
Det handlar bara om att tänka
på ett annat sätt.
Man måste våga
göra saker annorlunda.
Vet du hur det har gått
för den här eleven?
– Ja, han jobbar som svetsare nu.
Men blir det inte väldigt dyrt
om man ska anpassa för eleverna?
– Nej, det är faktiskt tvärtom.
En elev som inte klarar skolan
kostar ungefär 14 miljoner kronor
för samhället.
Det kom forskare fram till 2016.
Var kan man läsa det?
– Det står i en av
Statens offentliga utredningar.
Och vad kostar det att
anpassa för eleven?
– Det beror på
men om vi satsar en halv miljon
på att anpassa skolan tidigt
efter elevernas behov,
då kommer de allra flesta
att klara skolan.
Det låter bra!
– Ja. Men problemet
med sådana utredningar
är att det är lärare
som bryr sig mest.
Inte politikerna.
Men du sa att det
blir billigare att anpassa?
– Ja. Eleven som ville göra möbler
arbetar och betalar skatt
nu när han är vuxen.
Han behöver inga bidrag från staten.
Han har liksom betalt tillbaka
extra-kostnaden för sin skolgång.
Det är riktigt bra jobbat.
– Det är det.
Men viktigast av allt
är att eleverna mår mycket bättre
när de får det stöd de behöver.
Det är en vinst för alla.
