Dokumentation från Rektor med vetande, Kristianstad 2016

Temat för konferensen Rektor med vetande var detta år Skolans ledarskap i relation till elevhälsans uppdrag. Att temat var både aktuellt och efterfrågat visade sig snabbt, då den ursprungliga lokalen snabbt blev överbokad. En ny, större lokal hittades och på konferensdagen deltog en rekordpublik på 500 personer. De utgjordes av intresserade rektorer tillsammans med sina elevhälsoteam från framför allt södra Sverige

Konferensen Rektor med vetande är en årligen återkommande regional konferens för specialpedagogiska frågor. Den är ett samarrangemang mellan Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet, Malmö högskolan och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Årets värd var Högskolan Kristianstad.

Filmade föreläsningar

De tre första föreläsningarna under dagen har filmats och finns publicerade under respektive föreläsares presentation

Bild på Daniel Östlund som håller i en mikrofon

Daniel Östlund, universitetslektor i pedagogik på Högskolan Kristianstad, var dagens konferencier och även den som hälsade välkommen.

Hans-Åke Scherp

Elevhälsans betydelse för skolhälsan

Bild på Hans-Åke Scherp

Hans-Åke Scherp, docent i pedagogik med särskild inriktning mot skolutveckling och ledarskap.

Föreläsningen ägnas åt att belysa hur skolledarskapet och den enskilda skolans organisation behöver utformas för att elevhälsan i högre grad ska medverka i skolutvecklingen och därmed minska behovet av åtgärder i efterhand. Hur lyckosamma elever är i sitt lärande och de problem som uppstår i skolan kan förstås som ett resultat av elevegenskaper eller som en effekt av samspelet mellan elevegenskaper och en skolas arbetssätt och bemötande av eleverna.

Problemet med skolkande elever kan leda till att man griper sig an problemet utifrån frågan "Vad ska vi göra med de elever som skolkar?" Men man kan även söka åtgärder utifrån frågan "Vad ska vi göra med de lektioner som elever skolkar ifrån?" Betygsresultat kan förstås som en indikation på hur begåvad eller flitig en elev är, men kan också ses som ett uttryck för kvaliteten i undervisningen. Beroende på vilket grundperspektiv som dominerar blir åtgärderna och elevhälsans roll olika.

För att få en hög kvalitet i skolverksamheten och elevhälsans arbete krävs att man utöver en arbetsorganisation även bygger upp en väl fungerande utvecklingsorganisation på skolan. Arbets- respektive utvecklingsorganisationen vägleds av två olika logiker även om båda behöver vägledas av en skolgemensamt utformad pedagogisk verksamhetsidé. Arbetsorganisationslogiken är i sig exkluderande, medan utvecklingsorganisationen är inkluderande. Hör elevhälsan främst hemma i arbetsorganisationen eller utvecklingsorganisationen?

Fokus kommer att ligga på hur man bygger upp en pedagogisk verksamhetsidé och en utvecklingsorganisation på den egna skolan.

Hans-Åke Scherps presentation (PDF-dokument, 4 kB)

Hans-Åke Scherp: Elevhälsans betydelse för skolhälsan, del1

Hans-Åke Scherp: Elevhälsans betydelse för skolhälsan, del 2

Eva Hjörne

Mot en inkluderande skola på riktigt: Elevhälsa ur ett skolutvecklingsperspektiv.

Bild på Eva Hjörne

Eva Hjörne, professor i pedagogik, Göteborgs universitet.

Elevhälsan i skolan har en central ställning genom sin lagstadgade uppgift att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande för att uppnå en likvärdig skola med goda förutsättningar för lärande, utveckling och välbefinnande hos alla barn och unga. Studier visar att det föreligger ett tydligt samband mellan studieresultat och hälsa, där goda resultat leder till bättre hälsa och tvärtom, att en god hälsa leder till bättre skolresultat.

En av de viktigaste utmaningarna för skolledare idag är således att skapa förutsättningar för en utvecklad elevhälsa med strategier för en inkluderande skolmiljö, där ohälsa förebyggs och goda förutsättningar för lärande och välbefinnande skapas. Men vad krävs för att lyckas med det i praktiken? Med utgångspunkt i ett par forskningsprojekt presenteras idéer för ett utvecklat elevhälsoarbete i praktiken.

Eva Hjörnes presentation (PDF-dokument, 933 bytes)

Mot en inkluderande skola på riktigt: Elevhälsa ur ett skolutvecklingsperspektiv, del1

Mot en inkluderande skola på riktigt: Elevhälsa ur ett skolutvecklingsperspektiv, del 2

Erica Sjöberg och Sarah Neuman

Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?

Bild på Erica Sjöberg och Sarah Neuman

Sarah Neuman och Erica Sjöberg, rådgivare och projektledare för projektet Elevhälsan – ett stöd för likvärdig utbildning, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Den samlade elevhälsans gemensamma uppdrag är en odefinierad arena. Utifrån nationellt identifierade behov presenteras Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd till rektorer och hela team inom elevhälsan, baserat på den distanskurs och det projekt som just nu pågår inom myndigheten.

Elevhälsoteam från 60 skolor runt om i landet deltar under läsåret 2015-2016 i den första omgången av distanskursen. Kursen syftar till att öka förståelsen kring den samlade elevhälsans gemensamma uppdrag, där Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder stöd till fördjupade diskussioner och vidareutveckling inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan.

Hur stöttar elevhälsoteamen elevernas utveckling mot utbildningens mål? Vad innebär det att elevhälsans tvärprofessionella kompetens lyfts in tidigt i skolans vardagliga arbete? Vilken betydelse får elevhälsans kompetens och tvärprofessionella samarbete i stödet och i samverkan med lärare och övrig skolpersonal? Hur skapas stödjande strukturer på organisationsnivå för en samarbetskultur och ett gemensamt lärande kring komplexa utmaningar? Hur kan det systematiska kvalitetsarbetet med hälsa och lärande utvecklas där fler blir delaktiga? Valda delar av distanskursens upplägg och innehåll samt praktiska erfarenheter från årets omgång presenteras.

Under hösten 2015 startades även ett projekt inom Specialpedagogiska skolmyndigheten med syfte att utveckla ytterligare stöd till rektorer och elevhälsan som tvärprofessionella team. Stödet avser att stötta utveckling av organisation, struktur och samverkansformer kring förebyggande och hälsofrämjande arbetsmöjligheter på skolan. Målet är att skapa förutsättningar för måluppfyllelse och likvärdig utbildning för alla elever, oavsett funktionsförmåga.

Erica Sjöbergs och Sarah Neumans presentation (PDF-dokument, 2 kB)

Catarina Grahm

Vad lägger elevhälsan i begreppet barn i behov av särskilt stöd?

Bild på Catarina Grahm

Catarina Grahm, universitetsadjunkt i specialpedagogik, Högskolan Kristianstad.

Studien är en diskursanalytisk studie av meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Syftet med studien är att finna vilket meningsskapande som görs kring begreppet barn i behov av särskilt stöd i en social praktik såsom elevhälsan. Inte att finna det sanna, utan att fokusera på de utsagor som gör sanningsanspråk och vilka sammanhang de ingår i. Vidare är syftet att synliggöra vilka diskurser som råder i elevhälsan och finna de maktförhållanden som föreligger.

Resultatet visar att meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd kan delas in i fyra diskurser: Förklaringsmodeller till avvikelse, Att bli behandlad, Förberedelse till handling och Vi och dem. Diskurserna överlappar och är beroende av varandra, flyter in och bryter och påverkar varandra. Det gemensamma för diskurserna är hur barnet ska normaliseras till det som utgör normen. Dessa diskurser är således beroende av varandra och påverkar meningsskapandet av barn i behov av särskilt stöd.

Diskursen Vi och dem utövar även den en normaliserande kraft på eleven, genom den makt som ges elevhälsans professioner att definiera avvikelse, och vara de som anses ha svar, medan de som finns utanför är i behov av de svaren för att kunna behandla eleven. Den officiella makten utgörs av utbildningspolitikens direktiv i form av styrdokument och lagtexter, som genom dessa definierar normen.

Catarina Grahms presentation (PDF-dokument, 189 bytes)

Publicerat måndag 11 april 2016 Granskat torsdag 16 mars 2017
Tillbaka till toppen