Rektor med vetande 2018

Rektor med vetande 2018 gick av stapeln 14 mars på Malmö universitet. Nedan hittar ni all föreläsnings- och seminarieunderlag till konferensen. Om ni missade konferensen så kan ni se alla våra twitterinlägg från konferensen under hashtaggen #rektormedvetande2018.

Konferensen inleddes med att Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg berättade kort om barnrättsperspektivet och hur det sett ut för elever med funktionsnedsättning genom historien. Hans inledningspresentation hittar du här. (PDF-dokument, 930 bytes)

Våra föreläsningar

Känslan av att lyckas är en skyddsfaktor som påverkar självkänslan av att kunna leva upp till de krav och förväntningar som gäller i skolan. Känslan av att misslyckas utgör en riskfaktor med långvariga konsekvenser. I slutet av grundskolan uppvisar flickor betydligt fler symptom på psykisk ohälsa än pojkar. Könsskillnaden i psykisk ohälsa förklaras bland annat av förändringar i skolkrav och stress mellan åk 6 och 9, oro och avsaknaden av förtroendefulla sociala relationer i klassen. Genom att stärka elevernas inre motivation och självkänsla kan vi förebygga misslyckanden och hjälpa elever att lära och må bra i skolan. Hur åstadkommer vi detta? Forskning visar både möjligheter och utmaningar i en skola för alla.

 

"Det perfekta utseendet" har hög prioritet, livet levs till viss del genom statusuppdateringar, spridning av bilder generellt och så kallade "selfies" på sociala medier. Skönhetsindustrin frodas av att fler och fler vill ha

hjälp med att leva upp till de skönhetsideal som råder, utifrån myten - om jag är fysiskt vacker så är jag lycklig! Samtidigt vet vi att redan från 5 års ålder visar barn att de är negativt påverkade av samhällets skönhetsideal. Missnöje med utseende kan leda till försämrad självkänsla, psykosocial ohälsa och hälsofarligt beteende. Föreläsningen belyser vad vi kan göra för att förbättra situationen.

Att säkerställa en trygg och positiv skolupplevelse för barn är av stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Skolans roll blir extra tydlig då sambandet mellan mobbning, skolprestationer och psykisk (o)hälsa är starkt. Men vad innebär mobbning egentligen? Barn och vuxna har inte alltid har samma syn på vad det innebär att vara mobbad. Vuxna har inte insyn i allt som händer på nätet eller har kanske inte tid eller resurochser för att ingripa när någon blir utsatt. En viktig del i skolans hälsofrämjande arbete för att skapa en trygg skolupplevelse är att skapa förståelse för de olika begreppen och deras innebörd för en gemensam utgångspunkt i likabehandlingsarbetet.

Hur är det att växa upp och leva med ADHD – utan att veta om det? Georgios Karpathakis Jaenson delar med sig av egna erfarenheter och upplevelser som tar med publiken på en känslomässig berg- och dalbana. Han berättar ärligt och öppet om en skolgång som havererar, drog- och alkoholmissbruk, polisanmälningar, utanförskap, flera självmordsförsök och familjens oerhört viktiga stöd. Men också hur livet tog en ny positiv vändning när han som 25-åring äntligen fick rätt stöd och hjälp i form av en fastställd adhd-diagnos – och vilka strategier han dagligen använder för att skapa sig en någorlunda fungerande vardag.

Ta del av Georgios krokiga livsresa varvat med hans tankar kring vad som hade underlättat för honom i skolan, vikten av att hälsa och lärande går hand i hand och vilka möjligheter och utmaningar han ser inom för- och grundskola.

Våra fyra valbara seminarier

Föreläsningen berör resultaten i min studie av gymnasiesärskole- och vuxenhabiliteringspersonalens attityder till och erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Resultaten visar bland annat på en dominans av ett riskperspektiv i synen på sexualitet i relation till intellektuella funktionsnedsättningar, att unga män och unga kvinnor ses som olika varandra samt att unga HBTQ-personer uppmärksammas mer än förr, men inte tillräckligt. Det råder en osäkerhet men även en vilja till kreativitet och självständighet i arbetet. Föreläsningens inramning utgörs av ett sexologiskt perspektiv med teorier runt sexualitet i relation till hälsa och lärande, samt förslag på förhållningssätt.

Han satt där med provet framför sig. Kallsvetten rann och han skakade lätt. Paniken gick nästan att ta på. Synen fyllde mig med förtvivlan. Vad har skolsystemet gjort med dig? Du som skulle utvecklas, lyckas och gå stärkt ut i livet! Motgångar och misslyckanden har istället kantat din skolgång, och ansvaret för dessa har vi lämnat till dig att bära själv.

Elevhälsa börjar i klassrummet. Vad kan vi göra i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, för att alla elever ska ges möjligheter att lyckas med sin utbildning? Vad är elevhälsokompetens och hur utvecklar vi den tillsammans? Dessa frågor kommer att belysas under detta seminarium.

Arbetslaget berättar om hur de arbetar för att främja elevernas hälsa och därmed förbättra deras möjligheter för lärande. Forskning om rörelsens betydelse för hjärnans positiva utveckling, samt larmrapporter om ökat stillasittande inspirerade dem att slänga ut soffan i rastrummet och ersätta den med ett pingisbord. Idén innebär nu att lärare och elever rör på sig tillsammans, både före, under och efter lektioner. Resultatet är att eleverna har mer energi, är mer sociala och kommunikativa på både lektioner och raster. Arbetslaget upplever också färre konflikter bland eleverna.

Förskolan har ansvaret att ge alla barn en likvärdig utbildning. Likvärdigheten gäller såväl den omsorg och fostran som det lärande som förskolan ska bidra till. Förskolan påverkar barns hälsa men frågan är hur. I denna seminarieföreläsning väcks funderingar kring vad som är hälsa och hur vi kan arbeta hälsoutvecklande i förskolan. I detta arbete ingår att identifiera och att undanröja hinder i lärmiljön.

Publicerat måndag 12 mars 2018 Granskat måndag 22 oktober 2018
Tillbaka till toppen