Rektor med vetande 2017

Dokumentation från Rektor med vetande, Växjö 2017

Den 15 mars 2017 var det åter dags för Rektor med vetande, en årlig skolledarkonferens kring specialpedagogiska frågor. Konferensen är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Högskolan Kristianstad, Malmö högskola och Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Årets konferens ägde rum på Linnéuniversitetet i Växjö och cirka 180 personer deltog i konferensen. Deltagarna var pedagoger, specialpedagoger, förskolechefer, skolhuvudmän och rektorer från skolor i Skåne, Blekinge, Kronobergs län och Kalmar län. Årets konferens hade särskilt fokus på förskolans och skolans utmaningar kring nyanlända barn och unga. Hur kan förskola och skola arbeta med faktorer som ger god hälsa för barn och unga som upplevt att vara på flykt? Föreläsningarna och seminarierna behandlade ämnen med fokus på hur skolan på organisationsnivå kan skapa goda förutsättningar för alla elever men även vikten av individuella anpassningar, stödstrukturer och bra rutiner. 

I verkliga möten är vi alla nyanlända 

Lars H. Gustafsson som är barnläkare, författare, docent i socialmedicin och medlem i Barnombudsmannens expertråd inledde årets konferens. Hans föreläsning hade fokus på vad utmaningarna som mötet med nyanlända barn och ungdomar på flykt kan innebära för skolan och elevhälsan.

"Det finns inga flyktingbarn ... men många barn på flykt." 

"Det finns traumatiserade barn ... men många fler som har varit med om svåra upplevelser." 

Vi behöver tänka på vad betyder mest för barnens psykiska hälsa och förmåga till anpassning. På kort sikt är elevens upplevelser i hemlandet, i flyktingläger och på vägen hit och på längre sikt är det hur mottagandet blev här. Därför är det första mötet, hur eleven mottas i skolan, väldigt viktigt och kan inte underskattas eller prioriteras lägre. 

"Vad händer med den existentiella hälsan när ovissheten om framtiden tar över?"

Barn som har upplevt vara på flykt har ofta överlevnadsstrategier. Det reagerande barnet kan agera ut sina agressioner, vara deprimerad eller ha psykosomatiska besvär. Det anpassandet barnet kan vara charmigt, kompetent eller försvunnet. Samtidigt kan alla trauman läkas - somliga kan snabbt anpassa sig till sitt nya liv medan andra behöver tid tid att få läka sina svåra trauman från barndomen. Viktiga förutsättningar för en bra start som nyanländ i Sverige är struktur och säkerhet. Barnen behöver snabbt få rutiner i vardagen, en plats att bo och ha en förutsägbar tillvaro. De behöver även få lugn och ordning. De behöver även få tid samt få möjlighet att prata med någon. Organiserade aktiviteter är också betydelsefulla. 

Se Lars H. Gustafssons presentation (PDF-dokument, 2 kB)

Fyra valbara seminarier

Årets konferens hade fyra valbara seminarier som följde konferensens tema: hur kan man möta nyanlända elever på bästa sätt?  

Från ledning och stimulans till särskilt stöd tur och retur 

Skolinspektionen uppmärksammade år 2016 Rosengårdsskolans arbete med elevers kunskapsutveckling. Under detta seminarium delade skolan med sig sina erfarenheter av utvecklingsarbetet och vikten av att rektor och biträdande rektorer, undervisande lärare, specialpedagoger och övrig elevhälsa är delaktiga i det arbetet. 

  • Våga släppa och gå vidare - Förändring tar tid och kraft
  • Att inte fastna i de olika bitarna - se helheten och hur allt hänger ihop. Formativt lärande.
  • Att våga vara kritisk till det egna arbetet - det är undervisningen som ska förändras.
  • OIika roller har olika uppdrag mot samma mål. 

Annelie van Lunteren, rektor Rosengårdsskolan i Malmö, och Elin Ingberg Sezayesh, biträdande rektor Sofielundsskolan i Malmö, berättade bland annat om att Rosengårdsskolan är en F-6 grundskola som hade rykte om sig att vara en utanförskapsskola. Samtliga elever på skolan har ett annat första språk än svenska. Sedan 2013 har skolan prioriterat det språkutvecklande arbetet och det formativa lärandet. Skolledning, specialpedagoger, skolsköterskor, kuratorer och psykolog träffas varann vecka med fokus på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Elevhälsoteamet träffar varje arbetslag för konsultationsmöte 3 gånger per termin. Fokus i arbetet är på organisations- och gruppnivå och mycket handlar om ledning och stimulans. 

Skolan har även ett resursteam som träffas varann vecka och har fokus på det operativa arbetet med elever, bland annat uppföljning av extra anpassningar och särskilt stöd samt nya elevärenden och ny fördelning av arbetsuppgifter. Där deltar ansvarig skolledare, specialpedagog, speciallärare och logoped. Annelie och Elin berättar att utvecklingsarbetet är ett ständigt förändringsarbete där skolan hela tiden lär och utvecklas. 

"Om det inte är dokumenterat som en extra anpassning så syns inte behovet vid ett eventuellt skolbyte" 

Se Annelie och Elins presentation (PDF-dokument, 613 bytes)

 Vad är det vi säger och vad är det vi gör?

Ing-Marie Rundwall är utbildningsdirektör i Helsingborg och berättade i detta seminarium om de strategiska steg som Helsingborgs stad tog för att arbeta med inkluderande lärmiljöer, skolledarnas roll i ett utvecklingsarbete som var och är elevcentrerat och utmaningar för skolan när elever har sitt lärande på sitt andra språk.

Ing-Marie gick bland annat igenom vikten av att uppdraget till förskolechefer och rektorer görs tydliga. Till exempel har Helsingborgs stad ett förväntansdokument för rektor och förskolechef, där det står förväntningar på att ledaren ska skapa en förskola/skola med (1) hög måluppfyllelse, (2) likvärdighet, (3) högt förtroende och (4) utmanande och inkluderande lärmiljöer. Helsingborgs stad driver ett elevcentrerat ledarskap med ett mod att leda utifrån elevers och barns behov. Det är även viktigt att kvalitetssäkra vad Helsingborgs stad säger i alla led, t.ex. i mötet med media, medarbetare, politiker, föräldrar samt i retoriken, i skriften och i föreläsningar och konferenser.

Samtidigt gick utvecklingsarbetet inte problemfritt. Det fanns utmaningar. Mycket av skolans arbete är baserat på tradition och skolledarna fastnar lätt i retoriken samt har svårt att hitta bakomliggande värderingar. Ibland tror skolledarna också att all personal i skolan har en gemensam bild, men det är inte alltid så.

"Alla är lika olika"

Se Ing-Marie Rundwalls presentation (PDF-dokument, 781 bytes)

Förbättringsarbete i skola, vad är det? Nyanländas lärande - mottagande, inkludering och skolframgång

Stefan Särnholm-Ericsson är biträdande utbildningschef på Rektorsutbildningen, Linnéuniversitetet. I detta seminarium gav han utifrån sina erfarenheter från utbildningar och möten med skolledare, lärare och övrig personal exempel på hur skolor kan organisera mottagande av och utbildning för nyanlända.

Skolors förbättringsarbete har två mål i fokus, nämligen lärarnas undervisning och elevernas lärande och den lokala organisationens kapacitet att förbättra. Det handlar om hur systemen i organisation kan förbättras, det vill säga om grupperingssystemet (vilka grupper lärare sätts samman i) kan förändras för att bättre komma eleverna till godo. Andra system i organisationen påverkar även hur väl man lyckas med förbättringsarbetet, nämligen vilka mål man ska ha, vilket ansvar gruppen ska ha och hur kommunikationen mellan gruppen ska ske. Dessutom är det viktigt att bestämma inom vilka områden lärarna i gruppen kan fatta beslut om. Normsystemet och granskningssytemet inom organisationen påverkar även skolans förbättringsarbete.

Stefan menar att förbättringsarbetet är en process som har fyra faser: initiering, implementering, institutionalisering och slutligen spridning. Processen tar tid och behöver göras systematiskt. Skolor behöver se över vilka förbättringsprocesser skolan behöver genom att göra lägesbedömning, probleminventering, kollegahandledning, studiebesök och litteraturläsning. Skolor kan även ha nytta av att identifiera vilka förbättringsroller olika personal har i skolan: är de visionär, uppfinnare, pådrivare, målhävdare, granskare eller kvarhållare? Det är viktigt att identifiera vilken roll personalen kan ha i förbättringsarbetet för att arbetet ska visa det resultat som man eftersträvar.

Se Stefan Särnholm-Ericssons presentation (PDF-dokument, 231 bytes)

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever

Pia Persson jobbar som rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten och tog upp vad lärare, elevhälsa och skolledare bör tänka på när de gör pedagogisk utredning av flerspråkiga elever. Till exempel berörde Pia hur elevens modersmål kan påverka elevens läs- och skrivutveckling på det svenska språket samt betydelsen av att kunna skilja svenskans språkliga drag från modersmålets. Pia behandlade även generella och specifika läs- och skrivsvårigheter samt en rad andra faktorer som är viktiga att beakta vid pedagogisk utredning med syfta att komma fram till adekvata insatser.

Till exempel gick hon igenom olika typer av utredningar och menade att det är viktigt att förstå vad elevens läs- och skrivsvårigheter bero på. Till exempel är det viktigt att utreda om elevens läs- och skrivsvårigheter beror på att eleven har ett annat förstaspråk eller om det beror på dyslexi. När man har utrett var svårigheten ligger samt orsaker till svårigheter är det lättare att komma fram till åtgärder för eleven. När skolan gör en pedagogisk utredning av en elevs läs- och skrivsvårigheter behöver kartläggningen utgå från elevens flerspråkighet, det vill säga elevens förstaspråk samt övriga språk som eleven kan eller lär sig. Det är då viktigt att ta hjälp av modermålslärare som kan bedöma om eleven har svårigheter i sitt förstaspråk eller inte. Pia säger:
- Elevens flerspråkighet är en resurs snarare än ett problem, eftersom modersmålet har betydelse för sprintåk- och begreppsutveckling på det nya språket. Språkutveckling sker i interaktion med andra och det är viktigt att eleven får stöttning för att kunna utveckla det svenska språket.

Se Pia Perssons presentation (PDF-dokument, 922 bytes)

Kartläggningsmaterial av nyanlända elevers kunskaper

Anna Wirstedt jobbar som universitetsadjunkt på Malmö högskola och gick igenom generella principer för Skolverkets kartläggningsmaterial i SO, NO och teknik steg 3. Hon gav exempel på hur lärare kunde få nytta av materialet för att kunna bedöma nyanlända elevers kunskaper och även hur skolans organisation kan se ut.

Utgångspunkten i kartläggningsmaterialet är i varje elevs bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskap. Kartläggningen underlättar för elevhälsan och rektorn att komma fram till lämplig årskursplacering för eleven, lämplig skolform, lämplig undervisningsgrupp och hur elevens timplan ska se ut. Just steg 3 i kartläggningsmaterialet kartlägger nästan alla skolämnen som biologi, fysik, kemi, teknik, engelska och matematik. Anna gick även igenom skillnaderna i hur man ser på elevers kunskaper: väljer man ett brist- eller resursperspektiv? Väljer man att anamma ett bristperspektiv så fokuserar man på vad eleven inte kan, men anammar man ett resursperspektiv fokuserar man på vad eleven kan och hur det eleven kan fungerar som en resurs för elevens fortsatt lärande.


Kartläggningsmaterialet ger pedagoger möjlighet att planera undervisning, ha höjda förväntningar på elevens kunskapsresultat, samverka med andra personal som modersmålslärare och elevhälsa. Språkutvecklande ämnesundervisning och att föräldrar och vårdnadshavare involveras i elevens kunskapsutveckling har även visat sig vara framgångsfaktorer.

Se Anna Wirstedts presentation (PDF-dokument, 2 kB)

Nyanlända elever - strukturer, relationer och möjliggörande kontexter

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitetet och tog under föreläsningen upp exempel på möjliggörande kontexter och praktiker för att den svenska skolan mer effektivt ska kunna möta nyanlända elevers utbildningsbehov.

Nihad menar att utbildningssystemets grundperspektiv på barn som befinner sig i en process av pågående migration måste vara att erkänna barnet som en kompetent aktör med komplex identitet och kunskapsbas. Skolor har idag alltför snäv fokus på barnet med enbart språkutvecklingsperspektiv, eventuellt trama och kartläggning av tidigare kunskaper. Barnet behöver snabbt komma in i skolan och inte hindras av oreflekterade administrativa, organisatoriska och pedagogiska lösningar. Alla barn, även nyanlända barn, har rätt till likvärdig utbildning.

Nihad menar att skolor behöver ha ett helhetsperspektiv när de ska motta och inkludera nyanlända elever. Helhetsperspektivet innebär aspekter som mottagande, pedagogiskt utvecklande, relationella perspektiv, kvalitetssäkring, interna organisatoriska processer och pedagogiskt förberedande. I centrum finns elevens individuella förutsättningar och behov.

Det är viktigt att tänka på de nyanlända elevernas perspektiv. De vill vara som alla andra och få gå i en riktig klass. Att de snabbt får lära sig svenska har stor betydelse för deras motivation. Eleverna har mycket vilja och ambition, men behöver hjälp och stöd både pedagogiskt och socialt sett. De behöver även uppmuntras och känna att de rör sig framåt och utvecklas. Eleverna behöver även få se tydliga livschanser i det svenska utbildningssystemet. Det är även viktigt att eleverna får lära sig de svenska kulturella koder och möjligheten att få anpassa sig kulturellt sett.

Se Nihad Bunars presentation (PDF-dokument, 2 kB)

Publicerat tisdag 21 mars 2017 Granskat torsdag 23 mars 2017
Bild på Lars H Gustafsson

Lars H. Gustafsson föreläste om vikten av mötet och mottagandet av nyanlända elever. Det är mottagandet och mötet som kan påverka hur snabbt eleverna kan bearbeta sina trauman och anpassa sig till sitt nya liv. 

Anna Wirstedt föreläser

Anna Wirstedt från Malmö högskolan går igenom och tar upp exempel på hur skolor kan använda kartläggningsmaterialet steg 3 för att kartlägga nyanlända elevers språk och kunskaper i olika skolämnen. 

Nihad Bunar föreläser

Nihad Bunar föreläste om att nyanlända elever behöver snabbt komma in i det svenska utbildningssystemet. Skolor behöver anamma ett helhetsperspektiv på eleven och viktiga aspekter är mottagande, pedaogiskt utvecklande, relationer, kvalitetssäkring, interna organisatoriska processer och pedagogiskt förberedande samt elevernas individuella förutsättningar och behov.