Dokumentation från Rektor med vetande, Växjö 2014

Konferensen Rektor med vetande 2014 hölls den 13 mars på Linnéuniversitetet i Växjö. Salen var fullsatt med 350 deltagare från hela södra Sverige.

Årets tema var Specialpedagogik i ett skolutvecklingsperspektiv, med fokus på rektorers och förskolechefers möjlighet att i samarbete med specialpedagog och speciallärare utveckla specialpedagogiken som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

Stefan Lund, prodekan vid lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, hälsade välkommen. I sitt välkomsttal påpekade han att det inte enbart är eleven som har svårigheter. Det gäller att förändra skolmiljön och undervisningen för åstadkomma en likvärdig utbildning.

Claes Nilholm och Kerstin Göransson

Speciella yrken - ett projekt om specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning

I dagens skola finns många elever som befinner sig i vad som skulle kunna kallas problematiska skolsituationer, exempelvis genom att de riskerar att inte nå målen. Specialpedagoger och speciallärare utför en mycket viktig del av skolans arbete som berör en stor del av eleverna. Yrkesgrupperna bär, och förväntas bära, specifika sätt att identifiera och arbeta med skolproblem. Presentationen bygger på resultat från en enkätundersökning som omfattar alla som tagit svensk specialpedagog- eller speciallärarexamen enligt 2001/2007/2008 års examensordningar (4 252 personer).

I presentationen fokuserar vi på följande tre frågeställningar:

• Vilka yrkesrelaterade kunskaper bedömer specialpedagoger och speciallärare att deras utbildning har resulterat i?

• Vilka arbetsuppgifter bedömer specialpedagoger och speciallärare kännetecknar deras praktiserande av yrkesrollen?

• Vilka grunder har specialpedagoger och speciallärare för att hävda en specifik expertis vad gäller att identifiera och arbeta med skolproblem?

Claes Nilholms och Kerstin Göranssons presentation (PDF-dokument, 230 kB).

Helena Hallerström

Pedagogiskt arbete och skolutveckling ur ett ledarperspektiv
Vad vill, kan och får rektor leda?

Att vara rektor innebär att vara chef och ledare i kommunal förvaltning och samtidigt ha ett nationellt uppdrag att leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet i skolan. Ansvaret för skolans utveckling framhålls ofta som rektors viktigaste uppgift och tydliggörs också i skollagen. Men trots alla signaler om vikten av ett pedagogiskt inriktat ledarskap hamnar rektors utvecklingsinriktade roll ofta i bakgrunden. Såväl vardagserfarenheter, som resultat från forskning och utvärderingar, visar att rektorer i hög grad "sysslar med annat" än pedagogiska spörsmål eller frågor om skolutveckling.

Omgivningens förväntningar på rektor bidrar till att normer skapas för vad en rektor bör göra för att vara en bra rektor. Normer fungerar som mestadels outtalade, men starka handlingsanvisningar för vad som är förväntat och accepterat. Handlingar som faller inom gällande normer betraktas som det normala, att bryta mot dessa normer accepteras sällan.

Skolan som organisation med de politiska, administrativa och professionella domänerna, liksom de krav och önskemål som omgivande samhället har på skolan, är viktiga medskapare till rektorsnormer och hur rektorsbefattningen utformas. Rektorers agerande som svar på omgivningens förväntningar handlar också om vilka värden, kunskaper och systemvillkor som får utrymme i rektors ledarskap. För att ett pedagogiskt inriktat ledarskap ska kunna utvecklas och bli ett reellt ledarskap måste det vara prioriterat och efterfrågat av omgivningen samt vara något som rektor har vilja, kunskaper och stöd för att genomföra - i samspel med lärare/pedagoger.

Helena Hallerströms presentation. (PDF-dokument, 1,1 MB)

Skolinspektionen - Ingrid Jacobsson och Tommy Månsson

Vad ser Skolinspektionen?
Erfarenheter och reflektioner baserat på inspektioner i regionen

Skolinspektionen redogör för sina erfarenheter och reflektioner baserat på regelbunden tillsyn i södra regionen 2013 (Skåne län, Blekinge län, Hallands län (upp t.o.m. Halmstad), Kronobergs län och Jönköpings län).

Bland annat visar Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2013 att en av de vanligaste bristerna är arbetet med särskilt stöd. I södra regionen brister 73 procent av grundskolorna och 66 procent av gymnasieskolorna när det gäller särskilt stöd.

Skolinspektionen granskar om det särskilda stödet ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till, samt, om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin situation på skolan, om rektor ser till att behovet skyndsamt utreds och eventuellt beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas.

Skolinspektionen redogör också för några framgångsfaktorer gällande särskilt stöd.

Presentationen från Skolinspektionen. (Powerpoint-dokument, 789 kB)

Inger Tinglev

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet

Inledningsvis i föreläsningen lyfter jag fram vad styrdokumenten skriver om särskilt stöd, liksom arbetet kring detta som är huvudmannens och rektorns ansvar att synliggöra och utveckla i det systematiska kvalitetsarbetet. Jag presenterar också olika begrepp för och sätt att se på särskilt stöd.

Historiskt har särskilt stöd ansetts vara individbundet, vilket även idag dominerar. I slutet på 1900-talet växte det fram en syn på elevers svårigheter som mer kopplas till elevens möte med olika företeelser i uppväxt och skolmiljö. Det senare perspektivet har sedan utvecklats och benämns inkluderande undervisning. Olika definitioner på inkludering presenteras.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska synliggöra och utveckla rutinerna för att utveckla elevers behov av särskilt stöd. För att visa på några möjliga utvecklingslinjer presenteras en studie av elevhälsans arbete på fem skolor. Studien visar på behov av utveckling av kategorisering av elever i behov av särskilt stöd och samtalskulturer. Även arbetet med att utveckla åtgärdsprogram ingår i huvudmannens och rektorns ansvar, varför jag kort berör en arbetsprocess möjlig åtgärdsprogram och annat utvecklingsarbete.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska också synliggöra kvalitet och likvärdighet i en undervisning som är utformad och anpassad till alla elevers förutsättningar och behov. I det sammanhanget lyfter jag fram en skola, vars undervisning bland annat utformats att omfatta alla elever – inga särlösningar förekommer – och några av skolans framgångsfaktorer. Avslutningsvis presenterar jag några olika möjligheter att anpassa undervisningen till alla elevers deltagande och lärande.

Inger Tinglevs presentation. (PDF-dokument, 123 kB)

Dagen hade flera diskussionspass, som leddes av de båda moderatorerna Leif Nilsson och Roger Åkerman.

Under eftermiddagens kaffepaus var det många som njöt av vårsolen.

Kaffepaus i vårsolen på Linnéuniversitetet i Växjö

Foto: Eva Morgan.

Publicerat tisdag 25 februari 2014 Granskat tisdag 31 januari 2017
Tillbaka till toppen