Kö till registrering Rektor med vetande i Malmö

Dokumentation från Rektor med vetande, Malmö 2015

Kön till registreringen för konferensen Rektor med vetande 2015 ringlade sig tvärs igenom Malmö högskolas foajé och ut på andra sidan huset. Men väntetiden blev kort. Snart hade alla 350 deltagarna förväntansfullt intagit sina platser i den fullsatta salen.

Temat detta år var Mångfald och tillgänglighet. Fokus låg på förskolans och skolans utmaningar gällande arbetet med mångfald, inkludering och tillgänglighet. Nyckelpersoner på olika nivåer i arbetet med stöd och särskilt stöd var målgrupp, exempelvis skolhuvudman, förskolechef, rektor, specialpedagog eller speciallärare, liksom annan personal inom elevhälsan.

Konferensen Rektor med vetande har hunnit bli ett uppskattat, årligen återkommande arrangemang. Den är ett samarbete mellan Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet, Malmö högskola och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Bim Riddersporre, prodekan för Lärande och samhälle på Malmö högskola hälsade välkommen. Hon sade bland annat att denna konferens behövs för att göra det möjligt för föräldrar och elever att göra det de behöver. För elever att göra sin skolplikt.

Mats Trondman

Det känns verkligen som att man är med här - om skolkultur som möjlighet för

Gymnasieelever bejakar i hög grad det mångkulturella samhället. Att människor som invandrar till Sverige ska ses som positiva resurser i samhället. Merparten av eleverna ser positivt på att unga med migrationserfarenheter utvecklar en dubbel kulturell tillhörighet, visar några resultat i projektet Mångkulturell inkorporering och skolprestation. Vidare visar studierna att skolresultat kan vara högst föränderliga och många av studiens gymnasielever förbättrar sina skolresultat under sin gymnasietid. Inte minst unga till lågutbildade föräldrar och från förorter.

En avgörande del av denna skolframgång är det som den amerikanske kultursociologen Jeffrey C. Alexander benämner mångkulturell inkorporering. Att dubbel kulturell tillhörighet har ett egenvärde, om det möjliggör ett förverkligande av mångfald, en ömsesidig integration av olikhet och individers rätt till autonomi. Både i hem och skola. En skolkultur som bidrar till skolframgång rymmer den mångkulturella inkorporeringens aktiverande kraft. Att erkännas av andra och erkänna andra blir här en nyckelfråga. I detta arbete spelar skolans vuxna, särskilt lärare, stor roll.

Eleverna anser att den viktigaste faktorn hos lärarna är att eleverna måste känna att lärarna verkligen vill vara med dem. Lärarna behöver hjälpa eleverna att tro på sin kognitiva förmåga. Självförtroende kommer av att man tillhör något och ändå är annorlunda - att man är älskad för den man är.

Eva-Kristina Salameh

När andraspråket dröjer

Föreläsningen tar upp den typiska språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, liksom de faktorer i omgivningen som kan påverka denna utveckling. Den flerspråkiga förmågan skiljer sig från den enspråkiga förmågan, vilket innebär att en språklig bedömning av ett flerspråkigt barn med misstänkt språkstörning blir annorlunda. För att kunna skilja mellan en språkstörning och bristande exponering för svenska räcker det inte med att enbart bedöma andraspråket.

Inom de språkliga områden som bedöms, uppmärksammas i denna föreläsning framförallt den pragmatiska förmågan. Den förbises ofta hos flerspråkiga barn, dels för att fokus tenderar att ligga på de formella delarna i språket, dels för att svårigheter ofta tolkas som kulturella skillnader. Detta är olyckligt, då pragmatiska svårigheter är vanligt förekommande framförallt inom autismspektrat och vid ADHD.

Även vad som kan göras för att underlätta för barnen språkligt behandlas i föreläsningen, men också vad som inte ska göras.

Eva-Kristina Salamehs presentation (PDF-dokument, 3,8 MB)

Roger Åkerman och Pia Thimgren

Nya allmänna råd - Nya utmaningar i arbetet med stöd. Särskilt stöd och åtgärdsprogram

I kölvattnet av alla de stora och små skolreformer som skett de senaste åren, utmanas nu skolans ledare och nyckelpersoner som utförare av dessa statliga förväntningar och krav. Pia Thimgren och Roger Åkerman hjälper oss att reda ut hur skolenheten kan förstå och handla gällande extra anpassningar, särskilt stöd, pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. De tar upp aspekter på det samarbete som krävs på organisationsnivå och i de enskilda arbetslagen för att klara uppdragen.

I denna gemensamma föreläsning problematiserar Pia och Roger deltagarna i exempelvis frågor som:
- Vem är i behov av särskilt stöd? Vem har företrädesrätten i vår skolenhet gällande vad som är ett stöd och vad som är ett särskilt stöd?
- Vad våra styrande dokument säger om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Vilka utmaningar ser vi i detta arbete med de nya allmänna råden?
- Vad i arbetet med utredning och stöd kan vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet? Hur kan verksamhetens skolutveckling respektive arbetslagets professionsutveckling påverkas i detta sammanhang?
- Hur kan förändringsarbete påverka skolans kultur och hur kan skolans kultur påverka förändringsarbete?
- Vilka utmaningar ställs elevhälsans inför, från det att elevers behov uppmärksammas till dess att skolans åtgärder följs upp och utvärderas?

Roger Åkermans presentation (PDF-dokument, 128 kB)

Pia Thimgrens presentation (PDF-dokument, 191 kB)

Lisa Andersson och Lotta Müller

Mångfald och tillgänglighet - Specialpedagogiska skolmyndigheten ger stöd

Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten har sinsemellan olika ansvar inom utbildningssektorn, men har ett gemensamt ansvar att se till att alla barn och elever, oavsett funktionsförmåga, har likvärdig möjlighet att nå målen i skolan.

Tillgänglighet i praktiken
Lisa Andersson visar hur förskolan och skolan kan arbeta med att utveckla sin verksamhets tillgänglighet, genom att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår med fördel i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete, värdegrundsarbete och i det pedagogiska samtalet.

I förskolan och skolan ska alla barn och elever kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden.

För att underlätta det praktiska arbetet i skolan med att göra lärmiljön mer tillgänglig, har Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit fram ett värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning.

Specialpedagogiskt stöd inom språklig och kulturell mångfald
Lotta Müller tar upp Specialpedagogiska skolmyndighetens arbete inom området Språklig och kulturell mångfald. Inom området presenteras:

  • Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning – ett norskt flerspråkigt material som mäter tidig avkodning och läsning hos flerspråkiga elever. Materialet ska hjälpa lärare att upptäcka flerspråkiga elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Det kan också användas för att kartlägga hur långt elever har kommit i sin läsutveckling på sitt modersmål.
  • Temawebben Mötas handlar om mötet mellan skolpersonal och flerspråkiga barn eller elever som har någon form av funktionsnedsättning. Det är ett stödmaterial som vänder sig till personal i förskola och skola. Materialet ger grundläggande stöd och konkreta råd i hur man kan skapa likvärdiga förutsättningar och optimerar möjligheter för utveckling och lärande.
  • Hitta Läromedel, är en ny tjänst under utveckling. Det är en söktjänst som innehåller läromedel, som kan passa i specialpedagogiska sammanhang. Den första delen som färdigställts, innehåller läromedel som passar för särskolan. För närvarande fylls tjänsten på med läromedel för övriga skolformer och ämnen.

Lisa Anderssons och Lotta Müllers presentation (PDF-dokument, 886 kB)

Gunilla Lindqvist

Hur ser olika yrkesgrupper i förskola och skola på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd?

Presentationen bygger på fyra delstudier vilka redovisades 2013 i en doktorsavhandling med titeln Who should do What to Whom? Occupational Groups' Views on Special Needs. I den första studien undersöks synen hos yrkesgrupper som arbetar i förskola och skola i en svensk kommun. En enkät gick ut till samtlig personal (1297, 72,5 % svarsfrekvens) 2008/2009. I den andra studien svarade samtliga (45) rektorer och förskolechefer i samma kommun på en webenkät 2009. Den tredje delstudien beskriver olika yrkesgruppers syn på specialpedagogens roll och arbete. Den fjärde studien är en intervjustudie som presenterar fem grundskolerektorers beskrivningar av sitt arbete gällande särskilt stöd.

Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Den största likheten finns i synen på varför barn är i behov av särskilt stöd. De flesta menar att orsaken är barnets individuella brister. Hälften av all pedagogisk personal svarade också att en medicinsk diagnos bör ha betydelse för att barn ska erhålla stöd. Skillnader mellan yrkesgrupperna blir exempelvis särskilt tydliga när de svarar på frågor kring specialpedagogens roll och arbetsuppgifter.

Studien tar avstamp i kritisk pragmatism. Perspektivet används i studien för att studera och belysa komplexa fenomen utifrån olika aspekter. Det teoretiska ramverket innehåller även teorier kring hur professioner förhandlar och fördelar arbete. Studiens resultat diskuteras också utifrån kritiskt och relationellt perspektiv samt inkluderingsbegreppet.

Gunilla Lindqvists presentation (PDF-dokument, 2,0 MB)

Publicerat tisdag 24 mars 2015 Granskat onsdag 20 januari 2016
Tillbaka till toppen