Innehåll och åhörarkopior från föreläsningarna

Plenarföreläsning
Alla barn och elever har rätt till en tillgänglig lärmiljö
Lena Hammar, rådgivare SPSM

Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. I en likvärdig och inkluderande skolverksamhet är varje elev en unik person med sitt sätt att lära och att vara, i ett socialt sammanhang och med individuella behov av stöd.

Lena Hammars presentation ([Missing text '/functions/linksrewriter/labels/XPS' for 'Swedish'], 2 kB)

Plenarföreläsning
Språklig sårbarhet i skolan
Barbro Bruce, universitetslektor, logoped

Barn vars tidiga språkutveckling varit präglad av möda och kommunikativ frustration har ofta kvar en sårbarhet, som ger sig tillkänna i situationer där det ställs krav på språklig bearbetning och uttrycksförmåga. Sårbarheten accentueras av abstrakt och ämnesspecifikt språk utan stöd av sammanhanget, samt stor textmassa och tidspress. Barbro ger exempel på hur den pedagogiska skolmiljön kan anpassas för att stärka och utmana språket och samtidigt möjliggöra alla elevers lärande och utveckling.

Barbro Bruces presentation (PDF-dokument, 339 kB)

A1 Visuellt stöd – A och O i undervisningen av elever med språkstörning Eva Carlberg Eriksson, speciallärare SPSM

Eva Carlberg Eriksson har som speciallärare i över 40 år mött elever med språkstörning. I föreläsningen ges många exempel på värdet av visuellt stöd från pedagogernas sida, men också hur viktigt det är för den enskilda eleven att skapa egna, inre bilder. Vi får också exempel på hur bildstöd ibland kan leda fel i en undervisningssituation. Evas exempel kommer mest från mötet med tonårselever, men tankarna går utmärkt att applicera på arbete med yngre elever.

Eva Carlberg Erikssons presentation (PDF-dokument, 5,9 MB)

A2 Språkstörning – konsekvenser för lärande och utveckling
Anna Liljestrand, psykolog SPSM

Hur kan man tänka kring språkstörning, hur kan den visa sig i skola och vardag och hur kan man anpassa miljön så att den blir så lite hindrande som möjligt? Kartläggningsområden, avgränsningar och tangeringspunkter med andra funktionsnedsättningar tas upp. Ju mer man kan förstå vilka funktioner som samverkar, desto lättare kan det bli att möta med miljön. Vad händer i mötet mellan människor när språket inte riktigt bär – och hur tar man vara på de starka sidorna?

Anna Liljestrands presentation (PDF-dokument, 1,4 MB)

A3 Praktisk pragmatik
Astrid Frylmark, logoped

Språkets användning, pragmatik, är ett område som under senare år har uppmärksammats mer och mer. Pragmatikens ord och begrepp ger oss yrkesverksamma nya verktyg för att beskriva mer subtila svårigheter som elever har i kontakten med andra barn och med vuxna. Föreläsningen handlar om olika sätt att beskriva pragmatiska svårigheter men lägger tonvikten vid konkreta sätt att hjälpa elever vidare i deras pragmatiska och sociala utveckling.

Astrid Frylmarks presentation (PDF-dokument, 626 kB)

A4 Att arbeta med estetiska lärprocesser för högre måluppfyllelse Anette Nyd Lind, språk- och kommunikationshandledare

Nyhemsskolan i Halmstad är en f–5 skola. På Nyhemsskolan finns kommunens språkprofil med elever inkluderade i alla grupper som har diagnos grav språkstörning. Skolan har under många år arbetat upp en kompetens kring att arbeta med tecken och bilder som kompletterande kommunikation och förstärkning i olika lärmiljöer för alla elever. År 2013 gick vi in i ett projekt med hjälp av SPSM och kulturskolan för att bättre kunna använda estetiska lärprocesser i undervisningen. Målet var att vi som pedagoger skulle få ett större bedömningsunderlag och eleven ökad måluppfyllelse. Föreläsningen kommer att handla om vårt arbete kring implementering av detta och resultatet.

Anette Nyd Linds presentation (PDF-dokument, 1,2 MB)

B1 Språkstörning – autism
Ulrika Aspeflo, logoped

Vad finns det för likhet och skillnad mellan språkstörning och autism? Vilka konsekvenser får svårigheterna i det sociala samspelet och i förhållande till skolans läroplan? Vilka insatser behöver vi fokusera på i förskola och skola? Föreläsningen länkar förståelse till praktiska insatser för såväl förskola som skola.

Ulrika Aspeflos presentation (PDF-dokument, 1,2 MB)

B2 Att möta elever med språkstörning på gymnasiet
Britt Guldmar, speciallärare

Att säga vad en elev med språkstörning har för behov, är lika lätt eller svårt som att säga vad en elev utan språkstörning har för behov.Det är viktigt att identifiera behoven, se och lyssna på eleven, vårdnadshavare och tidigare skola. Se alla bitar som lika viktiga och tillsammans jobba för att hitta rätt metod för inlärning.

Britt Guldmars presentation (PDF-dokument, 1,8 MB)

B3 Auditivt arbetsminne – en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Anders Westermark, logoped, SPSM

Arbetsminne handlar om förmågan att hålla en viss mängd information aktuell tills man har tänkt färdigt. Tillräckligt arbetsminne för hörd språklig information ses som en kritisk faktor för språkhantering. Föreläsningen rör hur auditivt arbetsminne och andra faktorer påverkar möjligheten för barn och ungdomar som har en grav språkstörning att i stunden tolka, minnas och hantera språklig information.

Anders Westermarks presentation (PDF-dokument, 422 kB)

B4 Selektiv mutism – pratlust och talängslan
Carina Engström, logoped

Definition och förekomst av diagnosen selektiv mutism. Kort- och långsiktiga konsekvenser av diagnosen. Samförekomst med andra svårigheter som språkstörning och eller autism. Utredning och diagnostik. Behandlingsmodeller inom vården. Samverkansmodell mellan vårdgivare och förskola eller skola. Förhållningssätt och stöd i förskola eller skola.

Carina Engströms presentation (PDF-dokument, 266 kB)

C1 Lässvårigheter och språklig förmåga
Maria Levlin, logoped

Många studier har kunnat bekräfta att den tidiga språkutvecklingen i förskoleåldern har betydelse för läsinlärningen. Men hur ser den språkliga förmågan ut hos elever som identifieras med lässvårigheter i skolåldern? I den här presentationen redogörs för en studie som undersökte hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse. I studien framkom att elever med svag läsförståelse i åk 2 ofta hade svårigheter även med språkförståelsen (förståelse av ord, meningar och lyssna på berättelser) och ett antal av eleverna hade även en språkstörning.

Maria Levlins presentation (PDF-dokument, 569 kB)

C2 Elever med olika svårigheter – hur kan vi hjälpa dem att lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, psykolog

Skolans uppdrag är att hjälpa alla elever att utvecklas så bra som möjligt efter sina förutsättningar. Diagnoser som elever har fått kan hjälpa pedagogerna att förstå vad problemet är, men det leder sällan till lösningar på de pedagogiska utmaningarna. Underliggande svårigheter i förmågan att styra sig själv eller större svårigheter att tänka teoretiskt än andra är sådant som kan påverka hur det pedagogiska stödet ska se ut. Hur kan vi utveckla skolans elevhälsoarbete så att vi på bästa sätt möter de utmaningar som eleverna står inför? Hur kan vi förstå de svårigheter som uppstår och hur kan vi tänka när vi planerar lösningar? Under föreläsningen kommer jag att fokusera på konkreta strategier för vad som kan göras inom elevhälsan och i klassrummet för att hitta vägar att hjälpa elever med svårigheter att lyckas.

Gunilla Carlsson Kendalls presentation (PDF-dokument, 864 kB)

C3 Den pedagogiska utmaningen att hitta andra vägar till kunskap när språket inte räcker till.
Teresia Jildenhed, Sara Lindbäck, lärare

Teresia och Sara är lärare på Brageskolan i Sollentuna, i varsin årskurs 2 med 8 elever som alla har generell språkstörning. De berättar om och ger konkreta exempel på hur de arbetar för att stärka språket och samtidigt låta eleverna, på andra sätt än de språkliga, ge uttryck för kunskap.

Teresia Jildenheds och Sara Lindbäcks presentation (PDF-dokument, 3,9 MB)

C4 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Gunilla Salo, rådgivare SPSM

Hur förhåller vi oss kring elever med språkstörning? SPSM har tagit fram ett stödmaterial för pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, som fokuserar på kärnproblemen enligt den fonologiska definitionen på dyslexi. Många gånger är dyslexi kombinerat med andra svårigheter. Det gäller att veta vilka som är elevens största pedagogiska behov, så att insatserna blir de rätta hela vägen.

Gunilla Salos presentation (PDF-dokument, 1,9 MB)

Plenarföreläsning
Arbetsminne och språk
Hanne Uddling, logoped

Vad är ett arbetsminne? Hur lär man sig ett språk? Hur fungerar språkinlärningen om man har ett nedsatt arbetsminne? Och vad händer när man ska använda sitt språk när man har ett nedsatt arbetsminne? En högst ovetenskaplig föreläsning, men mina iakttagelser och tankar om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar är 100 procent verklighetsbaserade.

Plenarföreläsning
Exekutiva funktioner: Relationen till språk-, läs- och skrivutveckling hos barn
Cecilia Wåhlstedt, psykolog

Exekutiva funktioner är högre ordnade kognitiva funktioner som är ansvariga för kognitiv kontroll av tankar och handlingar. Exekutiva funktioner i barndomen är viktiga för aktiviteter såsom att följa regler, komma ihåg instruktioner och hålla tillbaka inkorrekta eller opassande beteenden. Forskning har visat att dessa funktioner har betydelse för bland annat språk- läs- och skrivutveckling och sociala interaktioner. Exekutiva funktioner förändras dramatiskt under barndomen och varierar mycket från person till person vid en given ålder. Många barn med neuropsykologiska funktionsnedsättningar som exempelvis adhd och autismspektrumstörning har bristande exekutiva funktioner.

Cecilia Wåhlstedts presentation (PDF-dokument, 2,0 MB)

D1 Dyskalkyli och språkstörningar – hur hänger de ihop?
Markus Björnström, logoped

Matematik är inte ett språk. Men nästan alla barn med grav språkstörning har stora matematiksvårigheter. Varför är det så? Den här föreläsningen handlar om den medicinska diagnosen dyskalkyli. Den innehåller även en diskussion om hur räknesvårigheter och språkstörningar förhåller sig till varandra.

Markus Björnströms presentation (PDF-dokument, 2,2 MB)

D2 Surfplatta som ett integrerat pedagogiskt redskap för barn med grav språkstörning i språkförskola
Lena Mattsson, logoped

Med hjälp av visuell tydlig struktur och modern teknik, i det här fallet surfplatta, synliggörs lärande och språkutveckling. Surfplattan ger barnen ett ökat ordförråd och språkträning genom en individuellt anpassad digital miljö. Surfplattan underlättar och tydliggör även barnens utveckling genom kontinuerlig dokumentation i ljud, bild och film. Vanlig förskoleverksamhet vävs samman med språkträning och specialpedagogik i samverkan mellan logoped och specialutbildade förskollärare, vilket förenar läroplan, habiliteringsplan och lärandet för barn med grav språkstörning i språkförskola.

Lena Mattssons presentation (PDF-dokument, 1,5 MB)

D3 Hitta läromedel – ny webbtjänst för tillgängliga läromedel
Ulf Lennestål, rådgivare SPSM

Hitta läromedel är en webbaserad söktjänst för läromedel som passar i specialpedagogiska sammanhang. Just nu håller tjänsten på att fyllas med läromedel för alla skolformer och ämnen. Under passet berättar Ulf om tjänsten och om hur den kan vara ett värdefullt stöd för den som söker tillgängliga läromedel.

D4 Hur arbetar vi för att möta de högt ställda kraven i engelska och andra teoretiska ämnen på högstadiet?
Annelie Hellenborg och Gunnar Andersson, lärare, Moa Hyltefors Nyström, logoped

Hur möter man elever som har överlappande diagnoser, långsammare inlärningstempo, svårt att läsa eller förstå det de läser och har bristande arbetsminne? Kunskapskraven är desamma för alla. Vi delar med oss av våra tankar och erfarenheter kring undervisning, elevinflytande, kompensatoriska program och läromedel. Vallen är en särskild undervisningsgrupp i Vallentuna för elever med språkstörning.

E1 Perceptionens betydelse för lärandet
Annika Flenninger, psykolog

Sinnesorganen förser oss med viktig information som ska tolkas av hjärnan och användas i lärandeprocessen. Kunskap om perception är viktig för att förstå och anpassa miljön runt eleven. Föreläsningen beskriver grunderna i perception – visuell, auditiv, taktil, kinestetisk. Dessutom betydelsen av uppmärksamhet, arbetsminne, minne och exekutiva funktioner för att kunna ta in information och utföra arbetsuppgifter. Det är lätt att fokus läggs mest på den diagnos som eleven erhållit, trots att vi vet att kombinationer av olika funktionsnedsättningar är det mest vanliga.

Annika Flenningers presentation (PDF-dokument, 409 kB)

E2 Bedömning och betygssättning för elever med funktionsnedsättning
Roger Persson och Helena Carlsson, undervisningsråd, Skolverket

För elever med funktionsnedsättning kan den så kallade undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen vara tillämplig vid betygssättningen. Vad innebär det? Hur ska bedömningen gå till om en elev har en funktionsnedsättning? Och vad gäller när det är dags för nationella prov?

Skolverkets presentation (PDF-dokument, 1,0 MB)

E3 Ordförståelse – nyckeln till kunskap
Astrid Frylmark, logoped

Insikten om vad ett ord betyder och hur det kan användas kommer gradvis, från att inte alls känna igen ordet till att så småningom ha stabil kunskap om ordet, dess innebörd och förhållande till andra ord. Under åren i grundskolan lär sig elever 3-4000 nya ord varje år, vilket innebär imponerande 50 ord i veckan. Många elever behöver mer explicit undervisning om ord. Föreläsningen handlar om vårt ordförråd och olika konkreta sätt att ge eleverna säkrare strategier när de möter okända ord.

Astrid Frylmarks presentation (PDF-dokument, 485 kB)

E4 Alternativ och kompletterande kommunikation med stöd av pekplattan
Johnny Andersson, rådgivare SPSM

De sista årens digitala utbud har förändrats väsentligt sedan pekplattan kom. Ett enormt utbud och variation gör att många ställs inför frågan vad ska vi välja – eller rättare sagt vad väljs bort – och vad ger detta för effekter. Utifrån detta resonemang kommer jag att problematisera kring tio egenskaper som är viktiga att ta hänsyn till vid införande av kompletterande stöd för barn och elever med språkstörning.

Johnny Anderssons presentation (PDF-dokument, 1,2 MB)

F1 Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning
Elisabeth Lindén, rådgivare SPSM

Föreläsningen handlar om materialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Modersmålsläraren utför kartläggningen på elevens modersmål i samverkan med specialpedagogen som även kan kartlägga elevens läsning på svenska. Resultaten analyseras tillsammans och vid eventuell misstanke om läs- och skrivproblem kan en rimlig bedömning göras för vidare åtgärder. I föreläsningen visas resultat från en mastersuppsats om hur materialet kan bidra till samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare samt förståelse för hur flerspråkiga elever tillägnar sig skriftspråket.

Elisabeth Lindéns presentation (PDF-dokument, 2,1 MB)

F2 Oralmotorik – anatomi och tal
Miriam Hartstein, logoped

En del barn med språkstörning har också munmotoriska svårigheter. Det kan visa sig genom att barnet sitter med öppen mun och kanske dreglar eller att barnet äter kladdigt. Det är viktigt att utesluta anatomiska avvikelser i mun och svalg. Hur påverkar munmotoriken talet? Vad är verbal dyspraxi?

Miriam Hartsteins presentation (PDF-dokument, 385 kB)

F3 SO-undervisning på högstadiet för elever med språkstörning
Johnny Gustafsson, lärare

Föreläsningen kommer att handla om SO-undervisning för elever på högstadiet. Fokus kommer att ligga på anpassningar, formativ bedömning och konkreta tips från klassrummet. Hur får man till ett ökat lärande med hjälp av bilder, begrepp och digitala verktyg?

Johnny Gustafssons presentation (PDF-dokument, 2,2 MB)

F4 Något måste ske! Hur kan skolan utforma sitt arbete för ökad delaktighet?
Tove Söderqvist Dunkers och Suzanne Pettersson, rådgivare SPSM

En modell för att stärka elevers delaktighet i skolans lärmiljöer. Delaktighet är lika viktigt för alla elever, oavsett funktionsförmåga. Flera studier har visat på att skolan har svårt att skapa förutsättningar så att elever med funktionsnedsättning kan vara delaktiga i samma utsträckning som andra elever. För att kunna skapa en likvärdig utbildning behövs det ökad kunskap om vad som främjar delaktighet och att kunna identifiera var delaktighetsbarriärerna finns i skolan. Vi presenterar ett nyligen utgivet stödmaterial som kan vara ett stöd i det arbetet.

Tove Söderqvist Dunkers och Suzanne Petterssons presentation (PDF-dokument, 1,3 MB)

Plenarföreläsning
Språkstörning i kombination med flerspråkighet
Eva-Kristina Salameh, logoped

Många barn i Sverige har ett annat modersmål än svenska. De flesta barn tillägnar sig svenska utan problem men inte alla. En möjlig orsak kan vara att vissa barn har en språkstörning, som drabbar både modersmålet och andraspråket. Samtidigt barn kan barn bo i komplexa språkliga miljöer med liten tillgång till kompetenta andraspråkstalare. Det är därför också viktigt att förstå vilka problem som orsakas av en språkstörning och vilka som orsakas av den språkliga miljön.

Eva-Kristina Salamehs presentation (PDF-dokument, 216 kB)

Plenarföreläsning
Hjärnan sätter villkoren för pedagogiken
Martin Ingvar, professor

På beteendenivå kan helt olika funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter se väldigt lika ut. Samtidigt kan olika inlärningssvårigheter och funktionshinder innebär helt olika utmaningar för pedagogiken. Som exempel kan man ha läs- och skrivsvårigheter vars orsaker är sociala, synrelaterade, språksystemsrelaterade, hänger på bristande koncentrationsförmåga eller perception. Medan vanlig pedagogik ska tillämpa enbart extra stöd måste specialpedagogiken stå för extra kunskap som innefattar förståelse till orsaken till problematiken.

 

Publicerat onsdag 16 september 2015 Granskat tisdag 31 maj 2016
Tillbaka till toppen