Utvecklingsstörning, intellektuell funktionsnedsättning

Utvecklingsstörning innebär en nedsatt intellektuell förmåga och en samtidig nedsatt adaptiv förmåga, vilket betyder svårigheter till anpassning vid vardagliga aktiviteter. Utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning är olika benämningar på samma funktionsnedsättning. SPSM använder begreppen jämbördigt.

Det finns stora variationer inom funktionsnedsättningen och dess konsekvenser skiljer sig mycket från person till person. Funktionsnedsättningen kan vara lindrig, måttlig, svår eller mycket svår.

Att ha en utvecklingsstörning kan innebära svårigheter att förstå och lära sig. Utveckling och lärande kan ta längre tid. Funktionsnedsättningen kan påverka individens förmåga att tolka, bearbeta och förstå sinnesintryck som i sin tur påverkar verklighetsuppfattningen. En individs verklighetsuppfattning kan påverka förmågan att samspela och kommunicera.

Det är ganska vanligt att personer med utvecklingsstörning samtidigt har andra funktionsnedsättningar, till exempel autism, hörsel- eller synnedsättningar.

Pedagogik och förhållningssätt

Förskola och skola ska sträva efter att uppväga skillnader i förutsättningar för lärande. Undervisningen ska så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser genom att ta hänsyn till alla olika behov i lärmiljön.

Särskolan ur ett elevperspektiv

Axel, en före detta elev i särskolan, berättar om sina upplevelser och erfarenheter från sin skolgång.

Personer med utvecklingsstörning är ingen homogen grupp. Därmed kan inget enskilt undervisningsupplägg möta behoven hos alla. Stödet behöver baseras på den enskilda individens behov, förutsättningar och erfarenheter.

Att ha en utvecklingsstörning kan innebära behov av stöd för att ta emot, bearbeta och hantera information. Omgivningen kan även behöva ta hänsyn till individens förmåga att minnas samt använda sig av sina erfarenheter och redan förvärvad kunskap. Funktionsnedsättningen kan också betyda att individen har behov av stöd i socialt samspel och kommunikation.

Individens behov kan ställa krav på anpassningar i undervisningen i form av tydliggörande pedagogik samt alternativ och kompletterande kommunikation, AKK.

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik kan bland annat innebära en lärmiljö som för individen upplevs som meningsfull, begriplig och hanterbar. Exempel på tydliggörande pedagogik kan vara att erbjuda svar på frågor som:

  • Var ska jag vara?
  • Vem ska jag vara med?
  • Vad ska jag göra?
  • Hur ska jag göra?
  • När?
  • Hur länge?
  • Vad händer sedan?

Tydliggörande pedagogik kan du läsa mer om i Skolverkets skrift Stödinsatser i utbildningen.

Alternativ och kompletterande kommunikation

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, syftar till att erbjuda kommunikativt stöd för att skapa förutsättningar för lärande och delaktighet.

Exempel på AKK är:

  • kroppsspråk, ljud, mimik, signaler, gester 
  • tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK 
  • konkreta föremål 
  • bilder och symboler
  • bokstäver.

AKK kan erbjudas med flera olika kommunikationssätt samtidigt då de kompletterar varandra, det vill säga multimodal kommunikation.

Här kan du läsa mer om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK.

Utbildning

Elever som på grund av en utvecklingsstörning inte når grundskolans kunskapskrav kan tas emot i grundsärskolan. Läs mer i Skollagen, 7 kap 5§.

I Skolverkets allmänna råd för mottagande i grund- eller gymnasiesärskola beskrivs hur utredning och mottagande ska ske. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan ska föregås av en utredning som omfattar fyra olika bedömningar, pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.

Grundsärskola

Utbildningen i grundsärskolan är indelad i ämnen och ämnesområden. När beslut om mottagande i grundsärskola sker ska det också avgöras om eleven övervägande ska läsa ämnen eller ämnesområden. Mer information om grundsärskolan finns hos Skolverket.

Gymnasiesärskola

Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform som elever med utvecklingsstörning kan välja. Gymnasiesärskolan erbjuder nationella och individuella program. Inom de nationella programmen läser eleverna ämnen medan elever som går individuella program läser ämnesområden. Gymnasiesärskolans nationella program är yrkesutbildningar som bland annat är avsedda att ge en god grund för yrkesverksamhet. Mer information om gymnasiesärskolan finns hos Skolverket.

Integrerade elever

Elever som är mottagna i grundsärskolan kan få sin utbildning inom grundskolan. Det brukar vi benämna som integrerade elever. Detta kan ske om de huvudmän som berörs är överens och elevens vårdnadshavare medger det. För en integrerad elev gäller de bestämmelser som avser grundsärskolan. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om undantag från dessa bestämmelser med hänsyn till undervisningens upplägg. Hos Skolverket kan du läsa mer om integrerade elever.

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna riktar sig till vuxna personer med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Utbildningen omfattar grundläggande och gymnasial nivå. På grundläggande nivå motsvarar utbildningen den som ges i grundsärskolan. På gymnasial nivå motsvarar utbildningen den som ges i gymnasiesärskolans nationella program. Läs mer hos Skolverket kring Särskild utbildning för vuxna.

Publicerat måndag 13 augusti 2012 Granskat måndag 13 maj 2019