Lärande och social utveckling

Barn och elever med dövblindhet upplever världen i fragment. Det krävs lång tid och stora ansträngningar, såväl fysiska som mentala, för att lärande ska ske.

Genom att se och höra lär sig barn naturligt hur de ska bete sig i olika sociala sammanhang. När ett barn med dövblindhet skall lära och förstå samma sociala sammanhang saknar de förebilder. Lärandet behöver därför ske på ett annat sätt. Ett exempel på det är när barn med dövblindhet visar känslor. Då är det viktigt att bekräfta att deras sätt att kommunicera når fram. Beskriv även för barnet hur andra reagerar.

Social utveckling – en del i lärandet

Att överblicka och följa med i mer komplexa situationer, som till exempel när flera människor är tillsammans, innebär alltid en stor ansträngning oavsett grad av syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet.

Genom att se och höra lär sig barn naturligt hur de ska bete sig i olika sociala sammanhang. När ett barn med medfödd dövblindhet skall lära och förstå samma sociala sammanhang saknar de förebilder. Lärandet behöver därför ske på ett annat sätt. Ett exempel är när barn med dövblindhet visar känslor, då är det viktigt att bekräfta att deras sätt att kommunicera når fram. Beskriv även för barnet hur andra reagerar.

Det finns också risk att barnet får en känsla av att bli isolerad när viktiga människor, aktiviteter eller föremål finns utanför deras räckvidd. För att motverka den känslan i dessa situationer är det viktigt att känna den fysiska närheten av en annan person som tolkar svaren eller kommunikationen. De personer som finns som stöd måste vara medvetna om de begränsningar barnet eller ungdomen har i sin syn och hörsel. De kan underlätta och stödja utvecklingen genom att göra omgivningen mer förutsägbar och tydlig.

Hur påverkar dövblindhet ett barns tidiga utveckling och lärande

I filmen berättar resurscenter dövblinds två psykologer utifrån ett utvecklingsteoretiskt perspektiv om hur medfödd, tidigt inträffad dövblindhet kan påverka barnets samspel, kommunikation och vilja att utforska andra och omgivningen.

Hur påverkar dövblindhet ett barns tidiga utveckling och lärande, teckenspråk

Hur påverkar dövblindhet ett barns tidiga utveckling och lärande? Syntolkad

Medfödd dövblindhet – lärande via sinnen

Vid medfödd, tidig dövblindhet är lärprocessen i huvudsak beroende av balans-, muskel- och ledsinnet samt känselsinnet, det vill säga det som är möjligt att känna och uppleva via sin kropp.

Genom anpassningar i lärmiljön kan vi underlätta och stödja utvecklingen. Tillvaron och omgivningen blir mer förutsägbar och tydlig om vi till exempel berättar när vi kommer och går och att vi har bestämda platser för saker. Då behöver barnet eller eleven inte lägga så mycket energi på sådana företeelser och kan använda syn- och hörselsinnena för att lära.

I förskolan eller skolan behövs en vuxen i närheten som tolkar och genom taktil kommunikation bekräftar och förmedlar det barnet eller eleven är med om. Lek har stor betydelse långt upp i åldrarna för utvecklingen och lärandet.

Undervisningen vid medfödd, tidig dövblindhet sker oftast individuellt med en pedagogiskt ansvarig person. Lärandet sker i barnets alla kommunikativa relationer. Därför är samarbete mellan olika vistelsemiljöer, som hem och förskola eller skola en naturlig del av den individuella planeringen. Läs mer i Samarbete värt att satsa på.

Behovet av anpassning och stöd

Barn och unga med medfödd dövblindhet har möjlighet att gå i kommunala förskolor, skolor eller friskolor. Även undervisning i specialskolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning, med eller utan ytterligare funktionsnedsättning kan vara ett alternativ. Varje elev, oavsett skolform har en individuell utvecklingsplan. Utifrån enskilda behov görs extra anpassningar. Är behovet varaktigt kan rektor besluta om särskilt stöd för eleven. Detta ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram som beskriver skolans insatser för att eleven skall kunna följa undervisningen.

Förvärvad dövblindhet – lärande nu och för framtiden

Barn, unga och vuxna med senare förvärvad dövblindhet påverkas av att långsamt eller plötsligt förlora syn- och hörselfunktioner som tidigare har fungerat. Omgivningens medvetenhet om personens situation har stor betydelse. Det krävs stor förståelse för att det behövs extra tid och ansträngning för att kompensera för förlusten av syn och hörsel.

Möjligheter till samvaro och samtal med andra med liknande behov som sig själv stärker identiteten. Att få tillgång till en samtalskontakt, till exempel inom elevhälsan eller motsvarande stödfunktion är ofta positivt. En del färdigheter måste kanske läras på nytt, medan andra utvecklas av kompensatoriska hjälpmedel. Exempelvis kan stöd för kommunikation, information och undervisning underlättas av teckenspråk, taktilt (kännbart) teckenspråk, svartskrift med hjälpmedel, punktskrift och tekniska lösningar som till exempel smartboard, talsyntes med mera. Även för barn och unga med senare förvärvad dövblindhet finns olika skolalternativ.

Livet efter skolan

Livet efter specialskolan med Malin som är dövblind och har gått på Birgittaskolan.

Publicerat torsdag 9 juni 2016 Granskat torsdag 19 september 2019