Nationella riktlinjer för utredning av läs- och skrivsvårigheter

Barn- och elever med språkstörning har ofta svårigheter att förstå och läsa text, och ibland uppfyller dessa elever också kriterierna för diagnosen dyslexi. En noggrann kartläggning och utredning av läs- och skrivsvårigheterna är viktig för att alla elever ska få stöd i tid och rätt sorts stöd.

Rutinerna för hur, när och vem som utreder läs- och skrivförmåga hos skolelever ser mycket olika ut i landet. Ibland ligger ansvaret på logopeder eller pedagoger i kommunerna, ibland är utredningarna landstingets uppdrag.

Riktlinjer för utredning

I rapporten Dyslexi hos barn och ungdomar, tester och insatser (SBU, 2014) från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, framkom att det saknas enhetliga riktlinjer för att utreda dyslexi och behovet av nationella riktlinjer betonades. Rapportens resultat låg till grund för logopedförbundets sammanställning Kliniska riktlinjer för logopedisk utredning av läs- och skrivsvårigheter som färdigställdes under 2017. Tidigare finns även nationella riktlinjer för stamning, och en liknande sammanställning gjordes 2015 för diagnosen dyskalkyli. Riktlinjer för språkstörning är också planerade.

Ansvariga för arbetet är en grupp av kliniskt verksamma logopeder och forskare, och syftet med riktlinjearbetet har varit att utvärdera och sammanställa befintlig evidens gällande logopedisk utredning av läs- och skrivsvårigheter och framförallt med frågeställningen dyslexi. Det poängteras också att dyslexi kan förekomma samtidigt med andra funktionsnedsättningar, till exempel språkstörning, adhd, autismspektrumstörning och svag teoretisk begåvning. Dessa andra tillstånd kan också påverka läs- och skrivförmågan utan att betraktas som dyslexi, vilket måste tas i beaktande vid utredning. Materialet betonar även andra faktorer som kan påverka individens läs- och skrivförmåga, till exempel psykiatrisk och/eller psykologisk problematik, allmän hälsa, miljöfaktorer, bristfällig undervisning, bristande språkkunskaper när svenska inte är modersmål (flerspråkighet) och analfabetism.

Påverkande faktorer och rekommendationer

Sammanfattningsvis är materialet en grundlig sammanfattning av forskning och evidens kring olika faktorer som kan påverka en elevs läs- och skrivförmåga. Materialet innehåller också rekommendationer om vilka förmågor som bör bedömas i en läs- och skrivutredning (till exempel avkodning, stavning, läsförståelse, arbetsminne, språklig förmåga och så vidare). Varje område har också ett avsnitt om bedömning av flerspråkiga elever. Materialet gör inte anspråk på att tillhandahålla riktlinjer till någon annan yrkesgrupp än logopeder. Men materialet är i högsta grad läsvärt även för pedagoger eller psykologer som arbetar med att kartlägga, utreda eller stödja elever med olika sorters läs- och skrivsvårigheter.

Kliniska riktlinjer för logopedisk utredning av läs- och skrivsvårigheter (2017)

Texten är tidigare publicerad på den digitala mötesplatsen språkstörning.

Publicerat torsdag 7 juni 2018 Granskat onsdag 5 december 2018