Närbild snett uppifrån på ett barn som skriver i ett skrivhäfte.

Läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivsvårigheter är ett omfattande och komplext begrepp. Specialpedagogiska skolmyndigheten definierar läs- och skrivsvårigheter i form av två huvudkategorier: specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och allmänna läs- och skrivsvårigheter. 

Oavsett den ena eller andra kategoriseringen, är det nödvändigt att se och förstå läs- och skrivsvårigheterna utifrån elevens perspektiv och ett givet sammanhang. 

Att läsa och skriva är grundläggande färdigheter som alla individer behöver för att lyckas i sin utbildning men också för att klara vardagen och delta i samhället i övrigt.  

Till skillnad mot det talade språket som är en del av barns naturliga utveckling, är läsning och skrivning färdigheter som måste läras in. Förskolan och skolan har en viktig roll i barn och elevers grundläggande läs- och skrivinlärning. En god undervisning i de yngre skolåren ger goda förutsättningar för framtida kunskaper och färdigheter. 

Specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslexi

Begreppet specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslexi innebär att det finns en medfödd nedsättning i vissa språkliga funktioner som är viktiga för att kunna nyttja skriftens principer för kodning av språket. Dyslexi är ärftlig och förekommer hos cirka 5-8 procent av befolkningen. Det är vanligt att dyslexi förekommer samtidigt med andra funktionsnedsättningar som adhddyskalkyli och språkstörning. 

Ett tidigt tecken på läs- och skrivsvårigheter är när bokstavsinlärningen och automatiseringen av kopplingen mellan språkljud och bokstavfonem – grafem, innebär stora svårigheter för en elev. Många med dyslexi läser långsamt, läser fel och utelämnar delar av eller hela ord. Bestående svårigheter med rättstavning är också vanligt. Läsning är en komplex förmåga och dyslexi tar sig därför olika uttryck hos olika personer.  

Tidiga insatser i förskolan och skolan ger goda förutsättningar för att främja läsinlärningen för alla elever men särskilt för dem som har dyslexi. 

Vi utgår från den definition som utvecklats av framlidne professor Ingvar Lundberg i boken Dyslexi: från teori till praktik. Definitionen är också den som använts i rapporten Dyslexi hos barn och ungdomar.

I vårt material som ger stöd för pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter finns definitionen i sin helhet. 

En framgångsfaktor för skolor att forma rätt stöd för elever med dyslexi är att utveckla en handlingsplan för upptäckt och insatser på individ-grupp och skolnivå. Mer om utredning och insatser finns på sidan Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter.

Allmänna läs- och skrivsvårigheter

Till skillnad från specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslexi beror allmänna läs-och skrivsvårigheter på omkringliggande faktorer. Det kan till exempel handla om medicinska faktorer som hörsel eller synnedsättning, tillfälliga eller bestående koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller brister i undervisningen. I artikeln En modell över läs- och skrivsvårigheter beskriver Christer Jacobson, tidigare docent vid Linnéuniversitet hur olika faktorer påverkar läsförmågan.  

Allmänna läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande i den inledande läsinlärningen, cirka 20-25 procent av eleverna i de yngre skolåren har allmänna svårigheter med läsning. Det är naturligt eftersom det är en helt ny färdighet som ska läras in men med god undervisning och rätt anpassningar kan de allmänna läs- och skrivsvårigheterna tränas bort. Insatser och åtgärder ska bygga på en strukturerad träning av kopplingen mellan fonem – grafem eftersom man vet att det är en metod som har vetenskapligt stöd.

Utred behovet av särskilt stöd tidigt

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Märker du att en elev visar svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, bör du uppmärksamma detta omedelbart och anpassa undervisningen. Skolan bör ha en handlingsplan över hur man tidigt kan fånga upp elever i riskzonen samt en beskrivning av vilka åtgärder som skolan erbjuder. Analys på organisations- och gruppnivå är nödvändig för att kunna göra undervisningen tillgänglig. Läs mer om garantin för tidigt stöd på vår webbplats.

Om svårigheterna kvarstår är det viktigt att en utredning görs. Skolan bör ha tillgång till speciallärare eller specialpedagog som kan genomföra såväl screening, som pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter. För att få bästa effekt av insatserna ska denna göras så tidigt som möjligt. 

Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas och åtgärder sättas in. Detta görs i samverkan med föräldrar och elev. Det är viktigt att åtgärdsprogrammet utvärderas kontinuerligt. 

Diskussion bör även föras inom elevhälsan där de professionella besluten bör fattas angående utredningar, diagnoser med mera. Samverkan mellan alla berörda lärare är en förutsättning för att skapa trygghet för eleven. 

Läs- och skrivutredning i ett flerspråkigt perspektiv

För att få en bild av den flerspråkiga elevens språk, läs- och skrivutveckling bör man observera eleven utifrån samtliga aktuella språk. Specialpedagogen och modersmålsläraren samarbetar vid en kartläggning av elevens läs- och skrivsvårigheter på elevens olika språk. I arbetet med elevens åtgärdsprogram samverkar klasslärare, modersmålslärare och specialpedagog tillsammans med elev och föräldrar.

Att undervisa en elev med läs- och skrivsvårigheter

Förskolans språklekar som främjar den fonologiska medvetenheten är en viktig utgångspunkt för kommande läsinlärning. Man vet också att intensiv strukturerad träning av kopplingen fonem-grafem ger effekt. Att tidigt uppmärksamma och ge möjlighet till att utveckla ordförrådet trots lässvårigheterna är en stark framgångsfaktor både för att främja läsinlärningen men också hörförståelse.  

Lika viktigt som det är med tidig strukturerad lästräning är att elever med dyslexi får de anpassningar och stöd de enligt skollagen har rätt till. För de flesta elever med dyslexi är digitala verktyg nödvändiga för att kunna ge uttryck för sin hela förmåga. Träning och stöd ska ha olika tyngd beroende på ålder och årskurs.  

Det finns många olika sätt att ta till sig text, att läsa och lyssna till text samtidigt är ett exempel. Uppgifter kan redovisas på många andra vis än skriftligt. Ge eleven stöd i att organisera och strukturera skoluppgifterna. Elevens delaktighet är en förutsättning för framgångsrika insatser.

Publicerat torsdag 25 mars 2021