Omgivningens betydelse

Lärare

Det är viktigt för förskola, fritidshem och skola att ha ett gott förhållande till vårdnadshavare, habilitering, barnhälsa, elevhälsa och annat som är viktig för individen. Tydliggör och organisera arbetet kring eleven vem som har ansvar för vad, vem ger information och vem behöver information. Planera i god tid inför övergångar. 

Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt. De kan och vill ofta bidra med viktiga saker som är bra att ha kännedom om. 

Det är viktigt att eleven själva blir delaktig i sitt lärande. Uppmärksamma aktiviteter och situationer och ge tid och utrymme för frågor och svar. Låt eleven själv bidra och skapa förutsättningar för delaktighet och gemenskap. Elevgruppen är många gånger i behov av rehabilitering vilket innebär en stor utmaning när det gäller planeringen av elevens studier. Det är därför viktigt att utgå från elevens individuella behov, struktur och en kontinuitet med insatserna. Verktyg för att uppnå detta kan vara kartläggning, observationer, samverkan med andra aktörer och självklart genom elevens egen delaktighet. För att lyckas med detta behöver skolan ha information och kunskap om elevens specifika förvärvade hjärnskada och kännedom om elevens styrkor och svagheter

Skolan ska göra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om en elev behöver det, kallat för extra anpassningar. Om anpassningarna inte är tillräckliga kan eleven ha rätt till särskilt stöd. Skolan ska titta på hela skolsituationen för eleven, alltså även hur det fungerar utanför klassrummet, till exempel på raster och i matsalen. Tänk även på att stödja eleven genom ett informationsflöde med att sortera och fokusera på essensen i uppgiften som skall utföras. Det kan även vara en fördel att erbjuda eleven ett mindre sammanhang i lärandet exempelvis mindre grupper eller möjlighet till eget rum. Finns det till exempel utrymme så att eleven själv kan avgöra när en paus behövs?  Det är viktigt som lärare att stärka och arbeta för en relation som skapar trygghet för eleven och även ger möjlighet för samtal viktiga tankar som behöver synliggöras och omhändertas.

Mål som är viktiga att uppnå kan vara:

• ökad måluppfyllelsen för elever med förvärvad hjärnskada
• ta fram didaktiska arbetssätt, varför, vad och hur, i ett samlat dokument
• ökad kunskap om de pedagogiska konsekvenserna
• ökad tillgänglighet

Konsekvenser av förvärvad hjärnskada kan vara en ökad känslighet för stress, ljus och ljud, minne och energi därför kan det vara viktigt med anpassningar som att:

• ge mer tid för prov och bedömningssituationer, 
• tids och minnesstöd, 
• visuellt stöd för struktur och förståelse av process, 
• tid för förståelse, 
• repetitioner och tydliga rutiner. 
• Om möjligt är det en fördel att konkretisera detta genom att skriva in behov av pauser och annat direkt i elevens schema.

Stödperson

Barn och elever med funktionsnedsättning och deras familjer har under uppväxten en mängd olika kontakter som behöver hanteras och förstås som exempelvis habilitering och skola. När barnet börjar i förskolan och senare i skolan tillkommer, förutom undervisande lärare en specialpedagog och ibland även stöd i någon form, vanligtvis kallad för elevassistent. Det är viktigt att fundera över hur stödet både ges och tas emot och hur den upplevs. Blir hjälpen den hjälp den är tänkt att vara? Målet med stödet bör vara att eleven ska klara sig själv så långt som möjligt efter sin förmåga. Stödet kan då leda fram till att eleven blir mer initiativrik och får möjlighet att ta konsekvenserna av sina beslut och handlingar och utvecklar därmed ett mindre beroende av omgivningen.

Det kan vara svårt att hitta balansen mellan vad som är utvecklande självhjälp å ena sidan och passiviserande hjälp å andra sidan. I vissa fall blir den som får hjälp mera hjälplös och beroende, mindre självständig och mera upptagen av att tillfredsställa omgivningens önskningar – att duga på andras villkor. Eftersom stödet är en viktig insats i en social process är det nödvändigt att diskutera under vilka förhållanden assistansen ges. Individen ser det kanske inte som en hjälp! Vem är det egentligen som bedömer hjälpen som nyttig? Samspel mellan givare och mottagare ökar både mottagarens och givarens tillfredsställelse och prestationsförmåga. Ibland kan det bästa stödet vara att avstå.

Elevassistenter utför många gånger ett krävande arbete. De är ett stöd i omsorg, socialt och lärande med barn och elever i olika åldrar och med varierande bakgrund, på förskolor, skolor och fritidshem. Elevassistenten handleder, stöder och hjälper eleven med sådana aktiviteter där denne på grund av sin förvärvade hjärnskada inte själv klarar sig. Detta innebär att eliminera onödiga hinder utan att eliminera nödvändiga utmaningar. 

Elevassistenten kan vara ett stöd under hela skoldagen vilket även innebär att denne vanligen även är med under tiden på fritidshemmet. Enstaka insatser där eleven har tillgång till elevassistent under en kortare tid kan dock vara att betrakta som stöd i form av extra anpassningar.

För barn och elever med funktionsnedsättning kan stöd i form av elevassistent eller liknande vara en förutsättning för att kunna gå i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Elevassistenten är en del av förskolan och skolans organisation, anställda av huvudmannen och leds av rektor. Kommunen har ansvaret. Det finns inga övergripande anvisningar från statligt håll om, hur och när en elevassistent kan sättas in. Det finns ingen lagtext som ger rätt till assistent.

Om det framkommer att en elev är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att eleven ges sådant stöd. Assistent kan då vara ett av alternativen. Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskola, fritidshem och skola.