Från planering till undervisning

En av de viktigaste sakerna är att göra eleven delaktig i sin skoldag. Planera in avstämningstillfällen med din elev där du har möjlighet att prata om hur undervisningen fungerar. Kanske är det rimligt att mentorn har rollen som den som samtalar med eleven och agerar språkrör till resten av berörda lärare? Fråga just din elev hur hen vill ha det!  

Planering 

Inför varje undervisningssituation bör du som lärare ha en tydlig bild av syftet  med din lektion. Det är också viktigt att det finns en tydlig koppling till läroplanen. Vad är det för lärande som du vill ska ske? Som stöd i din planering kan du använda de didaktiska frågorna, alltså:

• Vad?
• När?
• Hur?
• Varför?
• Med vem?
• Tiden?
• Vad händer sedan?

De didaktiska frågorna kan användas för eleverna, men om du som lärare tar utgångspunkt i frågorna i planeringen av din lektion, så har du också förberett arbetet med eleverna. Att ha svar på frågorna gör också arbetet med utvärderingen av dina lektioner lättare. Det är också ett sätt att skapa struktur för att samla belägg för din bedömning. 

Här går vi igenom mer ingående vad de sju didaktiska frågorna kan innebära för dig som lärare: 

• Vad?
  Som vi inledde med, vad är lektionens eller områdets syfte? Vad vill du att eleverna ska lära sig? Här kan du också fundera på hur du ska kommunicera till eleverna vad det är som du har tänkt. 
• När?
  Vilka lektioner är det frågan om? När ligger de på schemat? Hur behöver du förhålla dig till lektionernas placering på dagen? 
• Hur?
  Hur ser min plan för undervisningen ut? Hur har jag tänkt kring att växla mellan arbetsuppgifter? Hur är fördelningen mellan tala, lyssna och skriva till exempel?
• Varför?
  Kanske den viktigaste frågan att få svar på. Varför är det viktigt att eleven lär sig det här? Hur kan du kommunicera det?
• Vem?
  Vem ska eleven arbeta med? Vem stödjer eleven och vem är ansvarig i gruppen eleven deltar i? 
• Hur länge?
  Hur långt är momentet? Finns det delmoment och hur långa är dessa?  Hur förhåller sig det till resten av dagen? 
• Vad händer sedan?
  Efter att uppgiften är genomförd – vad händer då? Att få veta vad som händer sedan när jag är klar är för många elever nödvändigt för att finna arbetsro. I förhållande till elever med förvärvad hjärnskada så handlar det också om att få syn på hur vi fördelar arbetet med uppgifter som ger energi till eleven och uppgifter som tar energi. Se vidare nedan. 

När du gör din planering och du har bestämt ditt vad för lektionen är det bra att titta på vilka ämnesspecifika ord och verb som du kan behöva gå igenom med eleverna. Många gånger kan det vara en fördel att använda bildstöd för att illustrera begreppen. När du formulerat dina begrepp så kan det vara bra att fundera igenom hur du kan underlätta för eleven till exempel genom: 

• Ordlista
• Stödjande text 
• Lucktexter
• Begreppskort 
• Utökad tid 
• Begränsade arbetsuppgifter

Vårt viktigaste uppdrag som lärare är att vara möjliggörare för lärande. Vi behöver skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje elev. Det är ingen lätt uppgift. Men, det är en viktig uppgift i mötet med elever med förvärvad hjärnskada.  

Elever med förvärvad hjärnskada blir ofta trötta av för långa pass, därför är det viktigt att du redan i din planering lägger in block för återhämtning eller paus. För att ge eleven ett visuellt stöd kan du också markera dessa pauser i schemat. Du behöver också förstå hur elevens energibalans ser ut under en dag. 

Frågor att ställa dig är: 

• Vad tar energi?
• Vad ger energi?
• Hur skapar vi balans?

Ett sätt att arbeta med frågorna är att skapa systematik genom att titta på elevens schema.
Du kan utgå från följande frågor när du har schemat framför dig: 

• Vad säger eleven om sin skoldag?
• Hur ser fördelningen ut mellan ämnen som tar energi och som ger energi
• Kan ni se några mönster som tröttar ut eller fyller på eleven?
• Kan vi färgkoda (enhetliga färger för ämnen, raster, pauser mm) schemat för att se tydligare mönster?
• Hur stämmer vi av vår bild med eleven?
• Vem ansvarar för justeringar, avstämningar och uppdateringar?
• Hur fungerar raster/matsituationer? 

När vi skapar vår bild över elevens skolsituation behöver vi lägga mycket av det vi tar för givet åt sidan. En sådan sak kan vara att alla elever ska gå ut på rasten till exempel. För en elev med förvärvad hjärnskada kan rastmiljön – med höga ljud, mycket fysisk aktivitet och oförberedda aktiviteter göra att hen inte orkar hela skoldagen. Å andra sidan kan utevistelse och att få röra sig fritt ge energi till en annan elev. Lärarens jobb i samverkan till exempel med skolans elevhälsa är att ta reda på vad eleven ni har framför dig behöver. Ni gör det genom att göra eleven delaktig i arbetet samt att arbeta med till exempel observation och kartläggning.