Bedömning

Du som lärare, sätter betyg utifrån vad en elev kan i förhållande till betygskriterierna och då utifrån all tillgänglig information. Inget enskilt prov, inte ens nationella prov, kan ensamt avgöra ett betyg. För att kunna göra en rättvis bedömning behöver du se till att du får in underlag som går att använda för att bedöma elevens utveckling. Redan i planeringen är det viktigt att tänka på vad målet med området är. Vilka mål arbetar vi mot, både kort- och långsiktiga sådana. Här är det också av vikt att fundera över hur undervisningen skall läggas upp för att du skall tillgängliggöra undervisningen för de elever du möter i klassrummet. 

Summativ och formativ bedömning

En summativ bedömning avser att ta reda på vad eleven har lärt sig och kan. Det handlar om provresultat, men även underlag från inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. 

Den formativa bedömningen är ett förhållningssätt där elevens lärande är i centrum och syftar till dess vidareutveckling. Bedömningen är framåtsyftande med fokus på att få eleven att utvecklas och att lära sig så mycket som möjligt och där eleven får en förståelse över vilka kunskaper hon eller han har och vilka kunskaper som skall nås med hjälp av både lärare och eget arbete. Läraren skall anpassa undervisningen så att den möter elevens omedelbara inlärningsbehov. 

Inom den formativa bedömningen finns fem nyckelstrategier:

• Klargöra och skapa delaktighet i syftena med undervisningen och vad som krävs för att lyckas. 
• Att ta reda på vad eleven vet.
• Återkoppla med fokus på utveckling framåt.
• Att låta eleverna lära sig av varandra.
• Att aktivera eleverna till att ”äga” sitt eget lärande. 

Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilda elevens behov och förutsättningar. För elever med förvärvad hjärnskada blir ofta formativ bedömning avgörande eftersom dagsform och närvaro i skolan varierar. Läraren måste ”fånga stunden” då eleven har ork och förmåga till inlärning och kan visa sina kunskaper. Ett sätt att underlätta både för eleven, men även för lärare gällande bedömning, är att skapa förutsättningar för sambedömning. Det kan vara så att eleven har visat ett betygskriterie hos en annan lärare, i ett annat ämne och som du kan använda, även i ditt ämne. För att underlätta för elever med ojämn energitillgång kan det vara bra att se över om det går att skapa uppgifter som bedömer samma kriterier i olika ämnen. För en dialog med dina kollegor om vilka kunskaper ni ska bedöma och hur ni ska gå till väga. För också en dialog med eleven. Ta stöd av varandra och av den dokumentation som ni gemensamt har åstadkommit. Det kan vara så att en lärare har hört eleven både resonera och argumentera i ett ämne som engagerar eleven. Erfarenhetsutbytet kan ge er viktiga nycklar till fortsatt utveckling.

För att kunna stödja elevernas fortsatta utveckling och lärande och för att kunna redovisa skälen till ett betyg är det viktigt att läraren dokumenterar elevernas kunskaper på ett sakligt och tydligt sätt. Underlaget kan till exempel utgöras av minnesanteckningar och exempel på elevernas prestationer.

Eleverna har rätt att vara delaktig i utformningen av bedömningssituationer och de specifika behov och svårigheter som elever med förvärvad hjärnskada kan ha innebär att särskild hänsyn måste tas vid provtillfällen. Förbered därför eleven noga inför prov genom att samtala om vilka strategier som underlättar för just henne eller honom.

Förslag på olika strategier under provsituationer:

• Möjligheten att sitta i eget rum eller i mindre grupp.
• Erbjud längre tid och möjlighet att dela upp provet i flera olika tillfällen.
• Erbjud ett nytt provtillfälle om eleven är extra trött.
• Erbjud skrivhjälp.
• Muntligt prov.
• Visuellt stöd i forma av bild eller text.
• Ge möjlighet att komplettera skriftliga prov med muntlig redovisning.
• Stödmallar som kan ge hjälp när eleven har svårigheter att minnas eller har framplockningssvårigheter.
• Erbjud eleven möjlighet att analysera och reflektera enskilt.

Åtgärdsprogram

”Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd.” Skolverket (2014)

För att utvecklas och nå kriterierna i läroplanen behöver en del elever ytterligare stöd, utöver det som ges i den ordinarie undervisningen. Extra anpassningar och särskilt stöd är sådana stödinsatser, där extra anpassning är möjliga att genomföra för lärare och övrig skol- och fritidshemspersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen, utan något formellt beslut.

Extra anpassningar är olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig. Det måste inte fattas några formella beslut för att göra anpassningar. Exempel: 

• Ett särskilt schema över skoldagen.
• Ett undervisningsområde förklarat på annat sätt.
• Extra tydliga instruktioner.
• Stöd att sätta igång arbetet.
• Hjälp att förstå texter. 
• Digital teknik med anpassade programvaror. 
• Anpassade läromedel.
• Någon extra utrustning.
• Extra färdighetsträning.
• Enstaka specialpedagogiska insatser.

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte går att göra inom ramen för ordinarie undervisning. Innan man bestämmer sig för att ge särskilt stöd måste skolan göra en utredning. Det är rektorn som ska se till att det görs och som beslutar om särskilt stöd. Särskilt stöd måste dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Exempel:

• Regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid.
• Placering i en särskild undervisningsgrupp.
• Enskild undervisning.
• Anpassad studiegång, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort. Läs mer om extra anpassningar och särskilt stöd i Skolvärlden.

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges

1. i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 §,
2. i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 11 a §, eller
3. i form av anpassad studiegång enligt 12 §.

Om en utredning enligt 7 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2020:605).

Undantagsbestämmelsen

Undantagsbestämmelsen kan bara användas när man sätter betyg. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som har en funktionsnedsättning och som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Lärare ska bara använda undantagsbestämmelsen om det inte räcker med särskilt stöd för att eleven ska nå en viss del av betygskriterierna.

Det är tre saker läraren behöver ta ställning till och som behöver vara uppfyllda för att undantagsbestämmelsen ska kunna användas:

• Om elevens funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden är bestående.
• Om de delar av kriterierna där eleven inte har visat sitt kunnande kan bedömas vara enstaka delar av betygskriterierna.
• Om funktionsnedsättningen är ett direkt hinder för eleven att lära sig det som beskrivs i den del av betygskriterierna som eleven har svårt att nå.

Användningen av undantagsbestämmelsen betyder att du som lärare kan bortse ifrån vissa delar av kriterierna som eleven inte kan uppnå till följd av sin förvärvade hjärnskada. Undantagsbestämmelsen kan vara aktuell för elever med förvärvad hjärnskada och kognitiva svårigheter. Hög frånvaro och nämnda svårigheter medför att eleven kan få svårt att hinna med alla delmoment i ett ämne och därmed inte få godkänt betyg. Efter en hjärnskada kan det ta lång tid att komma tillbaka, vilket betyder att förmågor och funktioner kan förbättras och återfås under en längre tid. Detta gör att det i början är svårt att avgöra om svårigheterna är av tillfällig natur eller bestående, som innebär att du som lärare kan komma att kunna använda undantagsbestämmelsen. Det är du, som betygsättande lärare som fattar beslut om betyg och tillämpning av undantagsbestämmelsen, men det är alltid bra att diskutera med och ta råd av skolledning.

Källor

Barncancerfonden. Metodhandboken 

Skolverket (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Skollagen