Tvåspråkig teckenspråkig läs- och skrivutveckling - ett material för lärare i specialskolans F-4.

Detta material vänder sig till dig som undervisar elever från förskoleklass till årskurs 4 som är döva eller har hörselnedsättning, exempelvis i den regionala specialskolan eller i en hörselklass där svenskt teckenspråk är det språk som används i undervisningen. Här finns tre filmer med exempel på läs- och skrivutvecklande undervisning i F-4 och sex texter med fokus på läs- och skrivlärande för denna målgrupp.

Om materialet

Detta material har fokus på tvåspråkig teckenspråkig läs- och skrivutvecklande undervisning och läs- och skrivlärande för elever som är döva eller har hörselnedsättning i F-4. Syftet med materialet är att du ska fördjupa dig i forskning som fokuserar på läs- och skrivlärande och samtidigt ta del av framgångsfaktorer i tvåspråkig teckenspråkig läs- och skrivutvecklande undervisning.

Förkovra dig också i Studiepaket läs- och skrivsvårigheter F-3 som handlar om hur du upptäcker läs- och skrivsvårigheter hos elever. Moment 1 i detta studiepaket belyser läs- och skrivutveckling för elever i F-3.  

Hur kan du arbeta med detta material?

Detta material består av sex texter och tre filmer med exempel från tvåspråkig teckenspråkig undervisning. Både texterna och filmerna har tillhörande diskussionsfrågor. 

Tanken är att var och en läser texterna på egen hand men tittar på filmerna och diskuterar frågorna i grupp. Vi föreslår att en lärare på skolan, som har kompetens inom området, till exempel en förstelärare, specialpedagog eller arbetslagsledare, planerar och leder diskussionerna med lärare i F-4. 

På denna sida finns också förslag på ytterligare fördjupning inom området, se till höger om du använder en dator eller se längre ned på sidan om du använder en mobil. 

Sex texter om tvåspråkig teckenspråkig läs- och skrivlärande

Texterna är skrivna av Carin Roos, professor i specialpedagogik och Karin Allard, universitetslektor vid Örebro universitet. Se respektive text nedan. 

När du läser texterna ber vi dig reflektera över det du läser i relation till de elever du möter i ditt arbete. Här finns några diskussionsfrågor till texterna (PDF-dokument, 120 kB) som du och dina kollegor kan ladda ned och tillsammans diskutera med utgångspunkt i respektive text, er erfarenhet och er undervisningspraktik. 

Text 1. En sammanfattning av forskningsöversikten Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning

I den här texten sammanfattas de fem områden som tidigare beskrivits i forskningsöversikten Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning. De fem områden som framkom som viktiga för framgångsrik läs- och skrivundervisning är:

  • Metakognitivt tänkande
  • Tillgänglig kommunikation
  • Visuell support
  • Explicit instruktion och didaktiska frågor
  • Scaffolding och mediering

En sammanfattning av forskningsöversikten Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning (PDF-dokument, 317 kB)

Text 2. Metakognitionens betydelse i läs- och skrivundervisning hos barn som är döva och barn med hörselnedsättning

Den här texten belyser metakognitivt tänkande med ny forskning som fördjupar hur metakognitivt tänkande hänger ihop med språklig förmåga och med läs- och skrivförmåga.

Metakognitionens betydelse i läs- och skrivundervisning hos barn som är döva och barn med hörselnedsättning (PDF-dokument, 231 kB)

Text 3. Visuell didaktik som utgångspunkt i undervisningen för barn som är döva och barn med hörselnedsättning

Den här texten ger en fördjupad kunskap om visuell didaktik och visuell support samt pekar tydligare på visualitetens betydelse än vad som framkom i den ursprungliga forskningsöversikten. 

Visuell didaktik som utgångspunkt i undervisningen för barn som är döva och barn med hörselnedsättning (PDF-dokument, 271 kB)

Text 4. Fonologisk medvetenhet hos barn som är döva och barn med hörselnedsättning

Den här texten är en text om hur ny forskning utvidgat vår förståelse för hur även teckenspråkets fonologi har betydelse och att fonologisk förmåga kan utvecklas över tid. Detta visar att fonologisk medvetenhet är en sjätte framgångsfaktor.  

Fonologisk medvetenhet hos barn som är döva och barn med hörselnedsättning (PDF-dokument, 372 kB)

Text 5. Transspråkande och flerspråkighet i det teckenspråkiga klassrummet

Här presenteras ett relativt nytt forskningsområde som först på senare år har beforskats i relation till teckenspråkighet, nämligen translanguaging, eller transspråkande som det benämns på svenska. Kunskaper kring detta räknas till ett ytterligare viktigt område för en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Alltså en sjunde framgångsfaktor.

Transspråkande och flerspråkighet i det teckenspråkiga klassrummet (PDF-dokument, 347 kB)

Text 6. Forskningens riktning - utgångspunkter i den tvåspråkiga teckenspråkiga läs- och skrivundervisningen

Denna avslutande text presenterar de riktningar som ovanstående fem texter speglar i forskningen om barn som är döva och barn med hörselnedsättning och deras lärande. Texten ger överblick över forskningsfältet och ger en bild av vart forskningen verkar vara på väg. 

Forskningens riktning - avslutande text (PDF-dokument, 419 kB) 

Tre filmer om tvåspråkig teckenspråkig läs- och skrivutvecklande undervisning

Materialet innehåller tre filmer, som du ser här nedan:

  • Tvåspråkig språkutvecklande undervisning
  • Att jobba med texter i tvåspråkig teckenspråkig undervisning
  • Visuell läs- och skrivutvecklande undervisning med teckenspråk som medierande verktyg

Här kan du ladda ned diskussionsfrågor till filmerna. (PDF-dokument, 167 kB)

Tvåspråkig språkutvecklande undervisning

Hur kan man jobba med elevers metakognitiva tänkande i undervisningen? Lisbeth jobbar med svenskt teckenspråk parallellt med läsning och skrivande i sin undervisning. Vi får bland annat se Lisbeth berätta en saga på svenskt teckenspråk. I filmen visualiseras hur viktigt det är att elever får en förförståelse kring begrepp, tecken, det svenska ordet och begreppets innehåll och hur viktigt det är att prata med och om texten. När elever kan förstå en text berättad på svenskt teckenspråk kan de lära sig läsa. 

Att jobba med texter i tvåspråkig teckenspråkig undervisning

Hur kan man undervisa så att elever får en metalingvistisk och metakognitiv språkutveckling? Vi får följa Åsa på hennes SO-lektion där hon visar hur man kan jobba med att öppna en text så att alla elever kan delta. Under hennes lektion förbereds elever på en text ur en SO-bok. När begreppen och innehållet i texten är tydliga och begripliga för eleverna utvecklar läraren och eleverna innehållet tillsammans genom att analysera texten på djupet och jämföra de båda språken svenskt teckenspråk och svenska.

Visuell läs- och skrivutvecklande undervisning med teckenspråk som medierande verktyg

Svenskt teckenspråk fungerar som ett medierande verktyg i en tvåspråkig teckenspråkig läs- och skrivutvecklande undervisning. Texter förstärks med både bilder, teckenspråk och handalfabetet. I filmen visas hur man kan jobba med förförståelse och chaining, alltså att koppla en bild, ett tecken, ett ord och det bokstaverande ordet med varandra. Läraren fungerar som en modell för elevers läs- och skrivutveckling och jämför båda språken hela tiden genom att visualisera och förklara vad olika ord betyder så att eleverna förstår.

Publicerat måndag 22 februari 2021