I förskolan och skolan finns många barn och elever som är döva eller har nedsatt hörsel. Att inte höra eller ha någon form av hörselnedsättning kan vara medfött eller förvärvat och kan vara av olika grad. Här får du veta mer om vad det innebär att vara döv eller ha en hörselnedsättning och vad SPSM kan hjälpa till med.
Varje år föds cirka 200 barn i Sverige med nedsatt hörsel och som kan behöva hörapparat eller cochleaimplantat. Flera av dessa barn använder också svenskt teckenspråk för att kommunicera. Ett antal barn får också nedsatt hörsel när de blir äldre.
Barnet kan ha fått diagnos tidigt eller sent och hörselnedsättningen kan förekomma på ett eller båda öronen. Variationerna innebär att förskola och skola måste utgå från barnens och elevernas individuella förutsättningar för att säkra att de är delaktiga i undervisningen och kompisgemenskapen.
De pedagogiska konsekvenserna kan vara olika beroende på grad av hörselnedsättning, till exempel om eleven är döv eller har en grav, måttlig eller lindrig hörselnedsättning samt om eleven har hörhjälpmedel. Det finns också individuella skillnader. Elever som är döva har inte förutsättningar att uppfatta talat språk och har rätt att få undervisning på svenskt teckenspråk. Elever som har hörhjälpmedel som hörapparat eller cochleaimplantat har olika förutsättningar att tolka ljud och kan behöva olika typer av stöd i undervisningen.
Även en liten hörselnedsättning kan göra att barnet eller eleven måste anstränga sig för att förstå vad som sägs via talat språk. Att tolka ljud tar mycket energi från arbetsminnet och om eleven missar information eller missuppfattar det som sägs flera gånger under dagen kan det skapa frustration och osäkerhet hos eleven. Det kan också begränsa den personliga utvecklingen.
En klassrumsmiljö med till exempel störande ljud, dålig belysning och visuellt buller, som när något flimrar i periferin och stjäl uppmärksamhet, kan innebära att eleven får svårt att uppfatta talat språk och läsa av kroppsspråk, vilket kompletterar hörselintryck. Vänder sig läraren mot tavlan när hen talar försvårar det också för eleven att läsa av läpparna samtidigt som hen lyssnar. Ser eleven inte de andra eleverna när de talar kan det också göra det svårt att höra och förstå det som sägs. Tecken som stöd eller svenskt teckenspråk som komplement kan ibland behövas för att eleven ska kunna uppfatta allt som sägs i klassrummet.
Enligt läroplanen för förskolan har barn som har en hörselnedsättning rätt att få stöd i sin språkutveckling i svenskt teckenspråk. Elever som har svårt att ta till sig kunskap enbart via talat språk har möjlighet att få tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö på en specialskola för elever som är döva eller har hörselnedsättning.
Barn och elever som är döva behöver ett tillgängligt språk att kommunicera med för att göra sig förstådd, för att förstå andra och för att få kunskaper. För de allra flesta är det svenskt teckenspråk. Enligt läroplanen för förskolan har barn som är döva rätt att få stöd i sin språkutveckling i svenskt teckenspråk. I skolan har eleverna rätt att få tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö och kan ansöka till en specialskola för elever som är döva eller har hörselnedsättning.
Några områden är särskilt viktiga för skolan att jobba med så att eleverna får goda förutsättningar att ta till sig kunskap. De är:
Personalen behöver även ha kunskap om den enskilda elevens förutsättningar. Det handlar bland annat om kunskap i frågor som:
SPSM driver regionala specialskolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Skolorna har tvåspråkig undervisning i svenskt teckenspråk och svenska. Det gäller även Åsbackaskolan som är en nationell specialskola.
Skolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning
SPSM håller även utbildning i svenskt teckenspråk för elever som inte går i en specialskola, men som behöver lära sig svenskt teckenspråk. Utbildningen finns både som fjärrundervisning och som kursveckor i SPSM:s lokaler.
Personlig hörteknik är sådant som hörapparater och cochleaimplantat. Pedagogisk hörteknik handlar om lösningar som mikrofoner, teleslingor och högtalare.
Hörapparater och cochleaimplantat anpassas till den individuella hörseln. Apparaterna underlättar kommunikation på kort avstånd i lugn ljudmiljö, men har begränsad förmåga att återge tal om det är bakgrundsljud. En mikrofon nära talaren kan då återge talet med ett minimum av bakgrundsljud. Hörapparaten sköter med andra ord anpassningen till hörselnedsättningen och övrig hörteknik sköter anpassningen till den fysiska miljön.
Alla som arbetar med personer med hörselnedsättning behöver ha god kunskap om hörtekniken i den egna verksamheten. De behöver också se till att hörteknik används när det är relevant. Ta med barnet eller eleven i processen för bästa resultat.
Rektor ansvarar för att det finns fungerande rutiner för
Flera aktörer arbetar för att elever med hörselnedsättning kan vara delaktiga i lärmiljön, men skolhuvudmannen ansvarar för att ta reda på vilka aktörer som stöttar i vilka frågor. Skolhuvudmannen ansvarar även för att ljud- och ljusmiljön är optimal. Rektorer behöver se till att det finns hörteknik för elever som har behov av det, och bör undersöka om det finns tillgång till en hörselpedagog.
Regionerna ger information och stöd till barn och vårdnadshavare. Regionernas hörselvård har ansvar för hjälpmedel som behövs på grund av funktionsnedsättningen, exempelvis hörapparat, cochleaimplantat eller BAHA, Benförankrad hörapparat.
Publicerat 2024-09-27
Tillgänglighetsmodellen ger dig kunskap om social, pedagogisk och fysisk miljö.