Till startsidan
 
Vi använder webbkakor

klasskompisar bryter arm

Rörelsehinder

Rörelsehinder är ett samlingsbegrepp för olika diagnoser som innebär begränsad motorisk förmåga. Orsaken till rörelsehindret kan vara en skada eller sjukdom. Den kan vara medfödd eller ha uppkommit senare i livet.

Att ha rörelsehinder kan påverka kognition, perception, kommunikation, förflyttning samt grov- och finmotorik. Om eleven har begränsat eget tal behövs det stöd i form av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).

Individer som inte själva kan förflytta sig kan ha andra erfarenheter och en annan begreppsvärld. Till exemepel förbereder man sig för matematisk förståelse när man klättrar, hoppar, gungar och springer. Undervisningen i förskolan och skolan måste därför utformas så att individen får den förförståelse den inte ännu har kunnat tillägnat sig.

Den fysiska miljön kring elev med rörelsehinder

Det är självklart att det ställs krav på den fysiska miljön kring elever med rörelsehinder. Vid förflyttning kan hjälpmedel som rullstol och rollator behövas. Det kan även innebära att till exempel större utrymmen, ramper och hissar behövs. Det ställs också krav på kunskap och kompetens hos omgivningen samt anpassningar för att skapa en god lärandemiljö. Individens behov av anpassad arbetsplats, kompenserande hjälpmedel, anpassade material, tidsenliga lärverktyg och läromedel.

Skolan kan vända sig till skoldatatek för stöd i it-frågor.

Anpassningar som kan behöva göras:

  • ett större kapprum utanför klassrummet med plats för rullstolar
  • automatisk dörröppnare på ytterdörren
  • anpassade hygienutrymmen 
  • möjlighet till taklyft
  • tillgång till grupprum
  • klädhängarna i rätt höjd
  • se till att möjlighet finns till att sitta när man klär på sig
  • anpassning av salar för praktiskt estetiska ämnen

Pedagogisk miljö 

Genom rätt stöd och förväntningar där barnet och eleven utmanas och får lyckas ger vi barnet och eleven förutsättningar för en positiv utveckling. För en god utveckling är barnet och eleven delaktig i såväl den pedagogiska planeringen som i det sociala samspelet, detta för att eleven ska kunna utvecklas mot så stor självständighet som möjligt.

En tidig planering av verksamheten ger goda förutsättningar för att mottagandet i förskola och skola ska bli så bra som möjligt för elever med rörelsehinder.

Frågor att ta ställning till:

  • Har rektor och arbetslaget fått information och fortbildning om anpassning av lärmiljön?
  • Hur lär sig barnet eller eleven bäst? Elever har ofta god självkännedom – fråga eleven.
  • Hur ska undervisningen ske? Var, när, hur och med vem?
  • Hur inhämtar eleven information bäst? Lyssna, läsa eller göra?
  • Vilka anpassningar av läromedel och arbetsmaterial behövs göras?
  • Finns olika sätt för barnet eller eleven att redovisa sina kunskaper?
  • På vilka olika sätt kan barnet eller eleven få sina instruktioner – en i taget, skriftligt, med bilder eller på annat sätt?
  • Finns det utrymme för kamratinteraktioner?
  • Hur skapas förutsättningar för lek?

Samverkan med andra samhällsresurser kring elev med rörelsehinder

De individuella behoven ställer krav på kompetens hos omgivningen så att lärandemiljö och undervisning anpassas efter individens behov. Barnkonventionen och skollagen säger att individen ska ha inflytande över sin situation och sitt lärande. Rektor är ytterst ansvarig för att elever med rörelsehinder får tillgång till en likvärdig skolgång och ges möjlighet att nå målen.

Skolan behöver ibland samverka med andra samhällsresurser, till exempel barn- och ungdomshabilitering, hjälpmedelscentral, Skoldatatek och dataresurscenter. Ansvaret för att utrusta miljön kring en elev med rörelsehinder med olika typer av hjälpmedel är fördelat på olika aktörer.

På Hjälpmedelsinstitutets webbplats finns ansvarsfördelningen beskriven, Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan?

Mer information om hur det är att ha ett rörelsehinder finns på intresseorganisationen Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) webbplats.

Information om Rh-anpassad utbildning på vår webbplats.

På webbplatsen för riksgymnasier finns information om att Kristianstad, Göteborg, Stockholm och Umeå har regeringens uppdrag att anordna gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder.

Tips och litteratur

Svenska nätverket för anpassad fysisk aktivitet (SNAFA) verkar för vetenskaplig forskning.

Inspirerande tips på hur lekar kan anpassas i häftet Lekar för alla (PDF-dokument, 10,4 MB).

"Visst kan alla vara med – i idrott, lek och spel"  på Varsams webbplats.

Inspirerande exempel

Pekplatta - en hjälp för elever med motoriska svårigheter

 

Publicerad: den 13 augusti 2012 08:47
Uppdaterad: den 19 november 2014 10:51