Fokus på kunskap

 

Kanske är Linas grupp representativ för de nya elever som nu börjar i specialskolan? Av de fem eleverna har två stycken hörapparat och två stycken använder CI. En kommer från Danmark och en från Polen. Barnen själva blandar talspråk och teckenspråk, de pratar mycket och gärna. Några har teckenspråk hemma, andra mest tal.

 

Lina berättar: "Först och främst handlar det om att tydligt och konsekvent använda enbart ett av språken åt gången i undervisningen. Eleverna ligger på så olika nivåer vad gäller teckenspråk och svenska, hörsel och uttal. T.ex. klarar de flesta eleverna att höra vad jag som lärare säger, men de har mycket svårare att höra vad klasskamraterna säger. De behöver också lära sig mer om samtalsregler, turtagning mm för att alla ska kunna följa med i diskussionerna. Sen är det också viktigt att komma ihåg att syftet med en fungerande kommunikation i klassrummet är att eleverna ska tillägna sig kunskap."

Målet är att eleverna ska bli fullt tvåspråkiga, då måste de också få ta del av språken fullt ut. "Jag kan omöjligen blanda två olika språk och prata och teckna samtidigt så som barnen själva gör. Det blir mycket prat rakt ut i luften, de missar turtagning och pratar i munnen på varandra. Eller så hänger inte alla elever med i diskussionen eftersom de inte vet vart de ska titta. De är inte fullt/fullt tvåspråkiga, utan halvt/halvt, de har både kunskaper och brister i båda språken."

 

Därför är det viktigt att visa fungerande modeller där man använder ett språk i taget, efter det språkets regler. Det innebär att vissa lektioner är på talad svenska med hörselteknisk utrustning, andra lektioner är på teckenspråk.
Efterhand som eleverna utvecklas förändras också behoven. "Jag får hela tiden prova mig fram för att hitta en modell som passar eleverna bäst här och nu."

 

Vid utvecklingssamtalen verkar det även som föräldrarna är nöjda med modellen. "Jag hade nog förväntat mig att föräldrarna skulle ställa mer krav på undervisningsformen - att de t.ex. skulle kräva mer undervisning på tal än teckenspråk. Men tvärtom säger de att de bryr sig inte mycket om vilket språk jag använder utan det viktigaste är vilken kunskap barnen får. Föräldrarna är mer angelägna om att barnen får en kunskapsinhämtning som ligger på samma nivå som för andra barn i den vanliga grundskolan."

 

På frågan om eleverna då ligger på samma nivå svarar Lina:
"Ja, det kommer de att göra men de behöver mer tid i början. Man måste komma ihåg att några barn startat sin språkutveckling sent, att det går en del tid till t.ex. talövningar och teckenspråksundervisning. Men föräldrarna har valt den här skolan därför att de vill att barnen ska få två språk. Vi jobbar för att barnen ska få kunskap, utvecklas och stärkas som individer. Om de får bra språk kommer de också att klara sig bra här i livet."

 

Alla eleverna besöker en av skolans logopeder minst en gång i veckan. Vi har ett nära samarbete och lägger upp kommunikationsträningen så att eleverna inte kommer efter i skolämnena. Det kan t.ex. handla om att eleven jobbar med något som har anknytning till skolämnet samtidigt som de är hos logopeden.
"Två gånger i veckan är också logopeden med i klassen och har grupper då vi inte har vanlig undervisning utan låter eleverna t.ex. spela spel med varandra. Då övar de samtidigt på att samtala med varandra, tränar turtagning osv."

 

Barn med talad svenska som första språk lär sig läsa genom att ljuda. Man ljudar bokstäverna tills man känner igen ordet. Teckenspråkiga barn brukar däremot lära sig läsa genom att arbeta med ordbilder, man lär sig känna igen ordet. "I min klass är tre av barnen ljudare och två av dem kunde läsa redan när de började första klass." De andra två lär sig läsa genom ordbilder så även här gäller det att möta barnens behov på olika sätt. "Att barnen lär sig läsa genom ljudning tror jag är ett nytt inslag i dagens specialskola."