Kristinaskolan 60 år, dövundervisningen i Härnösand 140 år

2008-12-10
Måndagen den 10 november 2008 var det en mycket speciell dag. Exakt på dagen, för 60 år sedan, flyttade eleverna från Dövstumskolan på Södra Vägen i Härnösand till nya lokaler på Kristinagatan. Detta firades på Kristinaskolan med ett jubileumsprogram under dagen. Vi uppmärksammade också att dövundervisingen i Härnösand firar 140 år.


Jubiléet inleddes med tidsenlig mat i matsalen, serverad av kökspersonalen med gammaldags förkläden på. Menyn bestod av plommonspäckad fläskkarré med kokt potatis, kokta ärter och morötter.
 
Bengt och Lisbeth håller tal från gamla Dövstumskolans trappa.  Jubileumsteater i aulan.  Bildutställning i aulans foajé.  Den orangegula jubileumstårtan med gnistrande tomtebloss!
 

Samling med tal från gamla Dövstumskolans trappa

Alla samlades sedan vid gamla dövstumskolan på Södra vägen. I dag, Kiörningsskolan, en 6-9 skola med hörande elever.
- Vi alla ser att det är en väldigt fin byggnad. Hur kunde det komma sig att vi flyttade från denna skola till nuvarande Kristinaskolan?
Så inledde Lisbeth Wikström och Bengt Danielsson talet, som hölls på två språk parallellt, teckenspråk och svenska, inför alla elever och personal.
 

Dövstumskolan på Södra Vägen var sliten och omodern

Men då, 1939, var skolan på väg att förfalla. Mycket var slitet, och omodernt, speciellt på insidan. Eleverna sov bland annat i stora sovsalar, ca 20-30 barn i varje sovsal. Det var inte bra för barnens hälsa. Om någon blev sjuk så smittades de andra lätt. I samma veva togs det upp i riksdagen om att alla dövskolor i Sverige måste moderniseras. 
 
Man började fundera – skulle man bygga om skolan, göra flera mindre sovrum åt eleverna och modernare lärosalar, eller skulle man bygga nytt?
De jämförde vad det skulle kosta att renovera skolan mot att bygga nytt. Skolans invändiga arkitektur skulle försvåra ombyggnaden av sovsalarna. Det skulle bli väldigt kostsamt – cirka 3 miljoner beräknade man. 

 

Ny skola på Hovjorden

1945 beslutade riksdagen att en ny skola skulle byggas i Härnösand, där Kristinaskolan nu ligger. Marken ligger på Hovsjorden och ägdes tidigare av Drottning Kristina.
 
Efter flera mellanhänder hamnade marken hos Härnösands kommun, som så småningom upplät marken till den nya dövskolan, därav namnet Kristinaskolan. Den nya skolan blev klar hösten 1948. Den blev då klassad som Sveriges modernaste dövskola.
 

Flytten till den nya skolan

Den 10 november 1948 var en stor dag för eleverna.
- Allt skolarbete inställdes denna dag, som var en onsdag, fortsatte Lisbeth och Bengt att berätta.
Före frukostrasten fick alla elever hjälpa till att packa ned alla skolans inventarier i stora kartonger som de fick hämta i lärarrummet.
Eleverna fick även packa sina egna saker i lådor och sätta på etiketter. De fick även tömma bläckhorn och rengöra dem.  Fyra lastbilar från stadsbudskontoret kom till dövskolan och alla kartonger bars ut till lastbilarna. Förutom alla kartonger så flyttades alla klassrumsmöbler, tavlor, speglar m.m.
 
Efter frukostrasten kl 9.50 fick varje klassföreståndare hämta sina elever och gå med dem till den nya skolan. Det var 100 elever på skolan då så det blev ett långt ”tåg”. Där på den nya skolan fick de hjälpa till och packa upp alla sina och skolans saker.
 

En elev skrev i sin dagbok om flytten 

Nio dagar efter flytten skrev en elev - Sonja Wikström -  i sin dagbok: ”.. Vi tycker att allt är mycket bra här i den nya skolan. Det bästa är att vi har mindre rum, (bara fyra elever i varje) och vi får ha våra saker i fred, vi kan sitta inne i lugn och ro och läsa, sticka sy eller göra något annat. /…/ En av småpojkarna, Ragnar, har redan hoppat sönder sin nya säng så han fick tillbaka sin gamla järnsäng från gamla skolan. Vi måste vara rädda om sakerna precis som hemma. /…/
 
Lisbeth och Bengt avslutade sitt tal med att berätta nedanstående:
- Vi vet också att eleverna, även om de tyckte att Kristinaskolan var en fin skola så saknade de sin gamla skola väldigt mycket, speciellt naturen som fanns runt skolan, det fanns mera skog (som är borta nu). Det fanns mer att göra här än på nya skolan. Sonja skrev vidare: Några gånger har några av mina skolkamrater varit på den gamla skolan och busat.  Men nu får vi inte gå dit mer för rektor.
 

Symbolisk vandring och tårtkalas

Efter talet tågade alla elever och personal tillbaka till Kristinaskolan, med skyltar och facklor. När vi alla var åter på Kristinaskolan smakade det verkligen gott med en god jubileumstårta efter den långa promenaden genom staden. Efter det goda fikat förflyttade vi oss till aulan.
 

Avslutning i aulan

I aulans foajé fanns en fotoutställning från skolan genom åren som Maj Daver och Anita Nilsson iordningsställt. Där fanns även lite kuriosa som
t.ex en morgonrock från elevhemmet i början på 70-talet.
 

Teater i olika tidsepoker

Sen var det dags för teater. Några av eleverna i årskurs 7-8d hade klätt ut sig till elever anno 1948 som kom till den nya skolan med sina resväskor. De kände inte igen sig bland alla moderniteter. Plötsligt dök det upp några elever anno 2008. Vilken kulturkrock det blev. 2008-årseleverna bad 1948-årseleverna sätta sig, så skulle de få se lite ”modern” teater – två kortare föreställningar, som tidigare hade visats på Open Sign.
 

Inbjudna gäster, en gång elever på skolan på Södra Vägen 

Dagen till ära hade skolan inbjudit två gäster, Filip Marklund 86 år, och Svea Thim 91 år. Lisbeth Wikström och Ulrica Malmheim hade tidigare under sommaren intervjuat dem om deras skoltid på gamla dövstumskolan.
  Filmen från intervjun med dessa två plus Inga-Britt Andersson som gick i den första klassen som började årskurs ett på nya skolan hösten 1949 visades efter teateruppvisningen.
 
Vi fick även se en gammal svartvit stumfilm från 40-talet och början av 50-talet. Det var intressant att få inblick av elevernas liv på den nya skolan. Bland annat fick vi se elevernas utflykt till havet, en gymnastiklektion, skidtävling, friidrottstävling och när de fick hjälpa till och gräva upp potatislandet.
 
Som minne av jubileumsdagen fick alla elever och all personal varsin present, en musmatta med bilder på alla dövskolorna.
 
Lisbeth Wikström
 

Sidan senast uppdaterad: 2008-12-15
Innehållsansvarig:
www.spsm.se
© 2012 SPSM