Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp där dyslexi endast utgör en orsak till den nedsatta funktionsförmågan. Begreppet omfattar allt som rör begränsningar när det gäller att läsa och/eller skriva. En gemensam faktor för alla som har läs- och skrivsvårigheter är just svårigheten att tillgodogöra sig skriven text.
I det moderna samhället ställs stora krav på läs- och skrivfärdigheter. Att ha nedsatt läs- och skrivförmåga påverkar en persons dagliga liv. Även framtida möjliga yrkesval och deltagande i samhällslivet kan begränsas. Samhället får inte tillgång till alla medborgares fulla potential. Detta kan på sikt även leda till utanförskap, minskad delaktighet och marginalisering. I förlängningen riskerar samhället att en stor grupp medborgare har begränsad möjlighet att vara aktiva i samhällsdebatten och i den demokratiska processen.
Bakomliggande orsaker
Läs- och skrivsvårigheter
Läs- och skrivsvårigheter kan ha flera orsaker. Det kan bero på bristfällig undervisning, för lite övning, koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller dyslexi. Dessutom kan medicinska, språkliga, sociala, emotionella eller begåvningsfaktorer påverka.
Dyslexi
Dyslexi kännetecknas av svårigheter med att avkoda ord, läsa med flyt och förståelse och att stava. Detta är en specifik typ av läs- och skrivsvårigheter som har sin grund i nedsatt förmåga att hantera det fonologiska systemet. Dyslexi innebär svårigheter med språkets ljudmässiga struktur, men handlar inte om nedsatt hörsel, utan om hur hjärnan uppfattar och behandlar språket.
Det finns flera olika definitioner på dyslexi. Mer om dyslexidefinitioner finns att läsa på Svenska dyslexiföreningens webbplats via länken till höger.
Till stor del är dispositionen för dyslexi ärftlig och har alltså en språkbiologisk grund. Man räknar med att dyslexi drabbar 5 - 8 procent av befolkningen. Funktionsnedsättningen tar sig olika uttryck för varje enskild individ, trots samma diagnos.
Kännetecken att uppmärksamma:
- Begränsat intresse för böcker och bokstäver.
- Svårigheter att skilja mellan närliggande ljud, att rimma och/eller delta i språkleklar där man till exempel laborerar med ljud och stavelser (bristande fonologisk medvetenhet).
- Svårigheter att komma ihåg det man just har läst (bristande fonologiskt arbetsminne).
- Svårigheter att hitta ett läst ords betydelse i sitt inre ordförråd (bristande fonologisk ordmobilisering).
Att ha problem med alla faktorerna samtidigt är inte så vanligt. Samtliga svårigheter kan uppstå var för sig eller i kombination med varandra. Det vanligaste problemet är brister i den fonologiska medvetenheten. För att hitta verkningsfulla insatser är en pedagogisk kartläggning och/eller en utredning av svårigheterna en nödvändig utgångspunkt. Utredningen ska göras på individ-, grupp- och organisationsnivå. En utredning är verkningsfull redan i tidig ålder. Genom att avvakta med utredning - "vänta och se" - kan bilden kompliceras ytterligare.
Läs mer om konsekvenserna för eleven, skolan och samhället via rubrikerna i vänster menyspalt.
Läs- och skrivsvårigheter av generell karaktär är betydligt vanligare än dyslexi. Mer om pedagogiska strategier kring detta kan du läsa via länken Underlätta läsning och skrivning i höger spalt.