Delaktighet för elever med funktionsnedsättning

Många av de frågor som SPSM får rör elevers bristande delaktighet i klassrummen, på raster och i andra aktiviteter. I projektet "Delaktighet för elever med funktionsnedsättning" undersöks undervisningskulturens, kamratkulturens och omsorgskulturens betydelse för elevernas delaktighet.

- Verktyg för att se eleven har vi, men vi saknar analysverktyg med utgångspunkt från att se eleven i ett kontextuellt perspektiv, säger Tove Dunkers-Söderqvist som är delprojektledare.

Under första året i projektet har elever med funktionsnedsättning intervjuats om hur de upplever sin vardag och om de känner sig delaktiga i de olika aktiviteterna som sker i skolan. Frågorna berörde motivation, autonomi och att vara accepterad av andra. Det som pågår i olika situationer under skoldagen har dokumenterats genom observationer.

Treårigt projekt

Kristina Szönyi är projektledare för projektet som som är inne på det andra projektåret av tre.

Målet är att utveckla en modell för delaktighet som är användbar för identifiering av problem, utvecklande av stöd samt uppföljning och värderingar av insatsers nytta för elever. Dessutom ska projektet bidra till att öka kunskapen om delaktighetsskapande processer.

De olika delarna i projektet utvecklas med utgångspunkt från vad delprojekten resulterar i.

År 1: Kartlägga delaktighetsbarriärer och vad som främjar delaktighet i elevernas miljö.

År 2: Formulera en detaljerad beskrivning med utgångspunkt från de slutsatser som kan dras av arbetet år 1.

År 3: Om modellen bedöms vara användbar tas ett material för hur den ska implementeras i myndighetens verksamhet.

Brist på kunskap

I Skolinspektionens rapport 2009:6, "Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan" kritiserades många skolor för att de såg eleven som bärare av problemen i skolan. I den konstaterades att barnperspektiv och omgivningsfaktorernas betydelse saknades i skolornas beskrivningar.