Delaktighet i skolan för elever med funktionsnedsättning – vad visar forskningen?
Under perioden 2006-2007 genomfördes ett forskningsprojekt med syfte att identifiera faktorer av betydelse för att utveckla ökad delaktighet inom skolsektorn för personer med funktionsnedsättning. Projektet var ett led i myndighetens arbete med målen i den nationella handikappolitiska planen.
Inom projektets ram genomfördes sju forskningsanalyser och en studie som belyser elevers röster om forskning om delaktighet. Forskare vid sex olika universitet och högskolor i Sverige samarbetade inom projektets ram och rådgivare inom myndigheten deltog också i arbetet.
Forskningsanalyser
Forskningsanalyserna studerade delaktighet utifrån olika perspektiv. Två analyser gjordes utifrån individperspektivet, en avseende förskola och en avseende barn- och ungdomsskolan. Två analyser gjordes utifrån grupperspektivet, en som fokuserar på lektionsbunden tid och en som fokuserar på kamratsamspel under framför allt ej lektionsbunden tid i skolan. En analys gjordes utifrån organisationsperspektivet avseende förskola, barn- och ungdomsskolan. En analys avser vuxenutbildningen omfattande samtliga perspektiv. Slutligen en som fokuserar på hur delaktighet kan förstås utifrån det sätt som forskningen bedrivs.
Analyserna koncentrerar sig i första hand på svensk och övrig nordisk forskning, i förekommande fall kan dock även viss utomnordisk forskning ingå.
Man vill ju vara som alla andra
I rapporten ”Man vill ju vara som alla andra” redovisas sedan elevers tankar om vad forskningen kommit fram till är betydelsefullt för att utveckla en inkluderande skolverksamhet med delaktighet för elever med funktionsnedsättning.
Forskningsanalyserna visar bland annat att utvecklingen av delaktighet är en komplex process som svårligen låter sig beskrivas i termer av enstaka, generella framgångskriterier. Några av de faktorer som ofta lyfts fram enligt forskningen är dock betydelsen av en god stämning, samverkan, samarbete och koordination, tid för didaktiska samtal, skolledaren och att det handlar om hela skolan och inte bara den specialpedagogiska verksamheten.
Forskningsanalyserna lyfter också fram tendenser inom forskningen – om vad och hur man har forskat om delaktighet. Av detta framkommer bland annat att det är få studier som studerar faktiskt samspel i naturliga skolmiljöer, att det finns mycket lite forskning om vuxenutbildning och delaktighet, att forskning om samspel och kamratrelationer företrädesvis handlar om förskolan, att det finns mycket lite forskning som studerar marginalisering utifrån flera grupptillhörigheter, till exempel ålder, genus och etnicitet i kombination med funktionsnedsättning och att mycket lite forskning om delaktighet inom skolsektorn är utförd av personer som själva har en funktionsnedsättning.
Mer information
Mer information om projektet och arbetet ges av projektledaren Kerstin Göransson, E-post: