Utbildningspolitik, specialpedagogisk verksamhet och forskning nu och i framtiden

Anders Nordin, moderator, konstaterade att vi under dagarna haft många spännande samtal och möten. Specialpedagogiska skolmyndigheten försöker bygga sin verksamhet på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bland annat genom att skapa tillfällen för forskning och praktik att mötas som vi gjort under dessa dagar.

 

Kristina Szönyi, samordnare för myndighetens forsknings- och utvecklingsverksamhet, talade om vilka tankar som finns kring detta arbete. Vår förhoppning är att skapa en brygga mellan praktiken och forskningen, säger Kristina. Många konstaterar att ”visst, forskning är intressant och spännande, men i verkligheten…”

 

Detta kan ses som en kritik mot forskningen, men menar Kristina, det är praktiken och verkligheten vi ska studera och beforska. Myndigheten kan skapa en plattform för detta där praktiken och forskningen får byta erfarenheter och perspektiv utan att de olika kunskaperna värderas.

 

Dessutom kan vi säkerställa hög kvalitet genom ett vetenskapligt förhållningssätt inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vidare har myndigheten som uppgift att sprida och förmedla aktuell forskning. Kristina avslutar med att inbjuda alla deltagare till ett ännu närmare samarbete kring praktiknära forskning och forskningsnära praktik.

 

Utbildningspolitik

Ulrika Carlsson, ledamot i utbildningsutskottet och representant för centerpartiet.

 
Det är mycket på gång säger Ulrika, frågor inom skolområdet ligger högt på den politiska agendan. I budgetpropositionen finns i varje utgiftsområde delar som man har extra fokus på. När det gäller skolområdet så är dessa frågor, läraryrkets status ska höjas, resultaten i grundskolan ska bli bättre man ska få en ökad trygghet, samt lugn och ro i skolan.

 

En skola med bra utbildning för alla barn kan se ut på många sätt, säger Ulrika. I den nya skollagen som är under utformning, talar man om likvärdighet, kvalitet och valfrihet som tre honnörsord. Man talar också om att renodla, tydliggöra och förenkla ansvarsfördelningen på olika nivåer.

 

 En ökad rättsäkerhet är annat som kommer i den nya skollagen, elevers rätt till särskilt stöd till exempel rätten till ett åtgärdsprogram och uppföljning av detta. Man arbetar också med utformandet av skriftliga omdömen. Rätt utformade kan dessa stärka lärandet, menar Ulrika Carlsson.

 

Hur jobbar vi för att skolan ska bli bra för den enskilde individen, undrar Ulrika. Lärarna behöver ett närmare stöd för att alla elever ska få en god utbildning. Den nya speciallärarutbildningen ska förhoppningsvis leda till detta. En annan viktig faktor för framgångsrika skolor är ett tydligt ledarskap hos lärare och rektor. Hur vi arbetar med IT i skolan behöver vi också tala mer om menar Ulrika. Vi politiker behöver delta i dialogen mellan forskare och praktiker, politiska beslut grundar sig på ideologier, trender och evidensbaserade underlag avslutar Ulrika Karlsson.

 

I paneldiskussionen som följde deltog Claes Nilholm, professor vid högskolan i Jönköping, Ulf Gustin, biträdande skolchef i Uppsala, Marlene Löfgren, specialpedagog Skellefteå, Eva Heimdahl-Mattson, docent vid Stockholms universitet och Ulrika Carlsson, ledamot i utbildningsutskottet.

 

I inledningen fick varje deltagare lyfta en fråga var och de som ställdes var bland annat, vad politiker menar med evidensbaserade underlag och vad man menar med att forskningen i Sverige inte håller tillräckligt hög kvalitet.

 

Claes Nilholm menar att beslut tas utifrån övertygelser och erfarenheter, dessa är inte evidensbaserade, man hänvisar och grundar inte besluten i forskning. Man undrar också hur vi ska arbeta med omdömen för de riktigt unga eleverna, frågan skapar väldigt mycket stress och oro i skolan.

 

Ulf Gustin pratade om en politisk svängning, nu talas det mycket om ett individinriktat perspektiv vilket kolliderar med värdegrundsbegreppet och ökar segregeringen, menar han. Eva Heimdahl-Matsson förstärkte detta och menar att kombinationen valfrihet och likvärdighet krockar i skolans värld.

 

Ulrika Carlsson svarar att; vi måste stärka forskningen, bristen är att den inte utvecklats tillräckligt, det saknas resurser och alltför smala delar undersöks, vi behöver knyta ihop dessa så att vi får både en bredd och ett djup i forskningen.

 

Anders Nordin, moderator frågade hur politikerna tänkt vid inrättandet av speciallärarutbildningen. Vi måste möta individen i skolan och skapa sammanhang säger Ulrika. För att lärarna ska kunna möta alla barn behövs specialkompetens. Speciallärarna blir ett komplement när den enskilde ”allmänläraren” inte räcker till.

 

Flera av deltagarna menade att vi måste förhindra den ökande segregeringen i skolan. I nuläget kan inkludering helt enkelt väljas bort. Fristående skolor kan till exempel vägra att ta emot elever med funktionsnedsättning. Finns det svar på detta i den nya skollagen undrar man. En starkare skrivning kommer att finnas, uppger Ulrika, där man styr upp hur detta ska hanteras.

 

Ulf Gustin menar att elever i behov av stöd är förlorarna i det nya systemet, man har en överdriven tilltro till konkurrens, det sker en delegering av vanmakten avslutar han. Ulrika fick sista ordet och betonar att individens ökade ansvar inte betyder att man väljer bort faktorer som miljö och grupp.

 

Anders Nordin avslutade dagarna med ett tack till var och en av alla deltagare för just ditt bidrag till denna konferens. Vi hoppas att få mötas igen, håll utkik efter det blå äpplet!

 

//Madde Wikström